Annons - Innehåll från PostNord

Posthistoria efter andra världskriget

2008–2017

2009 gick svenska och danska posten ihop och plötsligt fick brevbärarna kollegor i ett annat land.

Bildandet av ett nordiskt logistik- och kommunikationsföretag

2008–2014. Den 1 april 2008 kallade Posten AB och Post Danmark A/S till presskonferens i Stockholm för att offentliggöra samgåendet mellan den svenska och danska posten. Såväl regering som opposition i Sverige var positiva och även de fackliga organisationerna. Även medias rapportering var i huvudsak positiv. Samgåendet trädde i laga kraft under 2009. I början hette koncernbolaget Posten Norden, men bytte sedan namn till PostNord.

Syftet med samgåendet var primärt att möta den kraftiga tillväxten inom logistik där inte minst internationella företag såg Norden som en enda marknad.

Nu började även digitaliseringen på allvar påverka vissa branscher. Musik- och filmindustrin förändrades i grunden när konsumenter slutade köpa fysiska skivor och filmer. Skivbutiker försvann från stadsbilden och boklådor konkurrerades ut av företag som Amazon och Adlibris. Facebook och Google tog en allt större andel av reklaminvesteringarna, vilket innebar att flera dags- och kvällstidningar fick lägga ned eller blev allt tunnare.

Även postbranschen påverkades i allt större utsträckning. I början av 2010-talet accelererade brevvolymfallet kraftigt i Danmark, delvis till följd av att danska staten beslutat att all kommunikation med myndigheter måste ske digitalt. Fallet var det kraftigaste i hela världen och innebar också en ökad oro för ännu snabbare brevvolymfall även i Sverige.

2010 togs beslut om att genomföra en ny produktionsstruktur som innebar en stor teknisk och infrastrukturell förändring samt en effektivare produktionsprocess. Två terminaler, Rosersberg och Hallsberg, etablerades samtidigt som fyra avvecklades. Terminalerna etablerades nära järnvägen för att uppnå miljövänliga rikstransporter. Genomförandet medförde kvalitetsstörningar i driftsättningen i både Hallsberg och Rosersberg, vilket resulterade i kritik från kunder och även mycket mediekritik.

image
Elbilar har blivit ett allt vanligare inslag i brevbäringen 2016. Foto: Henry Lundström

Konsumentdriven logistik och kommunikation

2015–2017. Nu började digitaliseringen av samhället att märkas på allvar för PostNord. Svenskarna skickade allt färre brev och kommunicerade i stället via e-post, sms och sociala medier. PostNord inledde en stor omorganisation med en ny integrerad produktionsmodell som bland annat innebar att alla slags försändelser, som brev, paket, pall och styckegods, i så stor utsträckning som möjligt skulle hanteras i samma struktur.

Under 2015 ökade oron i bolaget i takt med att brevvolymerna fortsatte nedåt. Med lägre brevvolymer blev varje enskilt brev dyrare att producera. Samtidigt fick inte PostNord kompensera minskningen med högre portopriser eftersom priset styrdes av postlagen. PostNord hade nästan i tio års tid försökt få politikerna i Sverige att anpassa postlagen till de lägre brevvolymerna. När responsen från politikerna uteblev återstod för PostNord att effektivisera verksamheten.

PostNord ökade därför takten på införandet av den nya produktionsmodellen, men uppenbarligen gick det väl snabbt. I perioder gick omställningen ut över företagets leveranser. Det resulterade i kraftig kritik i media från sommaren 2016 och fram till nu. Förtroendet har rasat bland allmänheten och ledningen har gått ut och bett om ursäkt för att mottagare och kunder drabbats negativt. För att säkra kvaliteten stärker PostNord nu upp med fler brevbärare och andra resurser.