Hela den här avdelningen är en annons från WWF

Så väljer du hållbar fisk i jul

15 december, 2017

Att fisken är ”grön” är viktigare än priset, varumärket och till och med fisksorten. Det tycker allt fler svenskar. Men hur väljer vi miljövänlig fisk? Här är din guide inför julbordens läckra fiskrätter.

Att bidra till ett levande hav är viktigare än både pris och varumärke när vi köper fisk, anser tre av fyra svenskar.

De flesta av oss är till och med villiga att byta fiskart för att garanteras en hållbart fångad fisk.

Svenskarna sticker ut i en stor undersökning om attityder till fisk och skaldjur där över 16 000 personer i 21 länder medverkar. Bakom studien står organisationen Marine Stewardship Council, MSC.

Bli Marinfadder – för livet i haven!Bli Marinfadder – för livet i haven!

Över hälften av alla svenskar känner till miljömärket MSC, vilket är en större andel än i de övriga 20 länderna där genomsnittet är 37 procent.

Av de svenskar som känner igen MSC köper drygt 8 av 10 miljömärkt fisk, vilket globalt sett är en väldigt hög siffra.

– Det växande intresset för miljömärkt fisk är mycket glädjande, säger Inger Näslund, expert på havs- och fiskefrågor för Världsnaturfonden WWF. De senaste fem åren har MSC-certifierad fisk fått något av ett genombrott i Sverige. Vi fick det första MSC-certifierade fisket i Sverige 2006 – det var Hjälmarens gösfiske, som också var världens första certifierade sötvattensfiske.

Miljömärkt fisk har fått ett genombrott i Sverige

Inger Näslund, havs- och fiskeexpert för WWF

I dag – tio år senare – är drygt 25 procent av fisken och skaldjuren på den svenska marknaden MSC-certifierad.

– MSC har anammats av både konsumenter, fiskare, producenter och handel. Att hela kedjan är med är viktigt – inte minst eftersom vi importerar cirka 80 procent av den fisk vi äter, och spårbarhet är avgörande för att veta var fisken kommer ifrån.

MSC är en internationell organisation som arbetar för miljömärkning av fisk och skaldjur. Miljömärket visar att fisken kommer från livskraftiga bestånd och har fångats med minimal inverkan på havsmiljön.

Förra året fångades 9,3 miljoner ton MSC-certifierad fisk, vilket motsvarar knappt 10 procent av den globala vildfångade fisken.

Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss. Bli fadder hos WWF!Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss. Bli fadder hos WWF!

Här skrapar en bottentrål fram över havsbotten och förstör livsmiljön. Foto: Brian J. Skerry / National Geographic Stock / WWF
Trålen slukar hela havsmiljön – precis som om vi skulle kalhugga en skog i jakten på några älgar

WWF arbetar intensivt för att bevara den biologiska mångfalden i världens hav. Överfisket är ett akut problem. Bara 10 procent av fiskbestånden på jorden är i balans och kan fiskas ur och samtidigt återväxa. Resten är överfiskade eller utarmade.

En orsak är fisket med enorma bottentrålar i världshaven: nät som dras över havsbottnen med vajrar, fästa i ett eller flera fiskefartyg. Trålen slukar hela havsmiljön – precis som om vi skulle kalhugga en skog i jakten på några älgar.

Och vi fiskar på allt större djup. Bara för några decennier sedan var det omöjligt att fånga fisk som simmade djupare än 500 meter. I dag kan en trål dra fram 2000 meter under ytan.

Inger Näslund:
– Flera viktiga arter som haj, tonfisk och den för oss så betydelsefulla torsken riskerar att fiskas ut och försvinna. Det påverkar inte enbart de enskilda fiskarterna utan hotar i förlängningen att rubba hela ekosystem i haven. Resultatet kan leda till allvarliga följder för våra möjligheter att få mat, syre och jobb. För att stoppa denna utveckling är det viktigt att vi som konsumenter väljer fisk som har fångats på ett hållbart sätt för hela havsmiljön.

Appen – praktisk guide när man undrar över en viss fisk i butiken
Köp hållbar fisk – ladda ner WWFs app Fiskguiden.

Sedan 2002 ger WWF varje år ut Fiskguiden som hjälper oss att göra mer miljövänliga köp av fisk och skaldjur.

Fiskguiden kan man i dag ladda ner gratis som en mobilapp – en enkel och praktisk guide att ha till hands när man planerar sina inköp, eller befinner sig i butiken och undrar över en viss fisk.

Appen presenterar ett drygt 60-tal av våra vanligaste matfiskar som finns i frys- och färskdiskar i butiker och restauranger i Sverige. Fiskarna är märkta med grönt, gult eller rött ljus – som trafikljusen:

Rött = ”stopp – låt bli”
Gult = ”varning – var försiktig”
Grönt = ”kör – ät gärna”

– WWF rekommenderar MSC-, ASC- och KRAV-certifierade produkter, som får grönt ljus i guiden, berättar Inger Näslund.

Arbetet med att bedöma varje art görs i samarbete med WWF-kontor i 18 länder. De vildfångade arterna bedöms efter hur fiskbestånden mår, fiskemetoderna och dess påverkan på ekosystemet samt om kontrollen och förvaltningen är långsiktigt hållbar.

När det gäller odlade arter granskas även fodrets ursprung och hur odlingen påverkar den omgivande miljön.

En art kan befinna sig på både rött, gult och grönt ljus – beroende på var den är fångad och hur, eller var den är odlad och hur.

Var med och rädda haven. Bli fadder hos WWF!Var med och rädda haven. Bli fadder hos WWF!

Kan man äta ål? Är lutfisk okej? Ta del av Inger Näslunds råd om du vill äta julbord med gott miljösamvete.

Hur väljer vi då grön fisk nu i jul?
Här är Inger Näslunds råd:

 

SILL

Det finns gott om MSC- och KRAV-certifierad sill – ett förstahandsval på julbordet! Sillfisket i Skagerack, Kattegatt och västra Östersjön MSC-certifierades i oktober, vilket betyder att tillgången på certifierad sill ökar.

LAX

Ja, om den är certifierad av MSC, ASC eller KRAV, vilket ger laxen grönt ljus. Gult ljus har odlad lax från Norge, vildfångad lax i nordvästra Atlanten och lax fångad med laxfällor i Östersjön. Ät generellt inte lax som är fångad i Östersjön eller i nordöstra Atlanten, eller lax odlad i Sydamerika; dessa laxar har rött ljus.

LUTFISK

Välj MSC-certifierad långa om du ska äta den traditionella lutfisken – då är du grön. Lutfisk görs vanligen på långa, som tillhör familjen torskfiskar. Även torsk kan användas för lutfisk. Ej certifierad långa har gult ljus när det gäller fångst med långlina eller garn i nordöstra Atlanten. Långa fångad i Barnets hav, eller långa som är trålad – oavsett fångstområde – har rött ljus.

ÅL

Absolut inte. Ålen har inte bara rött ljus – den är starkt utrotningshotad. Även odlad ål är på rött ljus då all ål i fångenskap har sitt ursprung från vild ål – eftersom man inte kan fortplanta den i fångenskap. Det går inte att få tag på ål som inte är ”röd”.

Bli Marinfadder – för livet i haven!Bli Marinfadder – för livet i haven!

Många krögare, restauranger och fiskbutiker har valt bort ålen i sitt sortiment, men det händer att den fortfarande serveras på julbord. Foto: Erling Svensen / WWF

Ålen är unik eftersom det bara finns ett enda europeiskt bestånd som förökar sig i Sargassohavet, 700 mil från Sverige.

Hotet mot ålen är akut. En liten spillra på några procent av beståndet finns kvar jämfört med på 1950-talet.

EU beslutade 2007 om en skydds- och återhämtningsplan för ålen. Men den har tyvärr gått i stå, berättar forskaren Willem Dekker vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU:

– 2015 hade varken ålbeståndet återhämtat sig eller det nödvändiga skyddet uppnåtts, och dödligheten har inte minskat sedan 2012. Det europeiska ålbeståndet befinner sig fortfarande på en historisk bottennivå, och skyddet måste förbättras omedelbart.

För att arten ska kunna räddas är det viktigt att vi helt slutar att konsumera ål i Europa, betonar Inger Näslund, WWF:

– Många krögare, restauranger och fiskbutiker har valt bort ålen i sitt sortiment, men det händer att den fortfarande serveras på julbord – oftast i Skåne, Blekinge och södra delen av landet där det är tradition att äta ål till jul.

Vi måste se till att utvandringen av ål ökar till minst 40 procent av historiska nivåer – om ålen i Europa ska ha en chans att komma tillbaka

Inger Näslund

Ålen har en sällsam livscykel. Den föds i Sargassohavet och korsar sedan Nordatlanten tills den når våra breddgrader. Ynglen driver först västerut och ”liftar” sedan med Golfströmmen i ett par år.

När de närmar sig kontinenten delar de upp sig och letar sig mot Medelhavet, Biscayabukten, Engelska kanalen, Nordsjön. Ett fåtal av dem når våra svenska kuster. Här utvecklas de till glasålar – trådsmala och genomskinliga små fiskar – ungefär sju centimeter långa. Ett fåtal av dem når våra svenska kuster.

Glasålarna vandrar till våra sjöar, dammar, bäckar och åar – förutsatt att vandringsvägarna inte är blockerade – där de sedan kan växa till sig och bli muskulösa och ormliknande fiskar i bruna, gula och grå nyanser.

Efter 10-20 år bestämmer sig ålen för att lämna våra vattendrag och tar sikte mot Sargassohavet i nordvästra Atlanten, nordost om Bahamas. Men en del ålar behöver hjälp. Sveriges Insjöfiskares Centralorganisation, Vattenfall och Statkraft transporterar infångad ål i stora tankbilar bland annat från Vänern till västkusten för att de inte ska fasta i kraftverksturbiner i vattendragen, utan ta sig vidare mot Sargassohavet.

För att klara den 700 mil långa resan ombildar ålen sig så att den inte behöver äta alls under färden. Matsmältningsorganen slutar att fungera och i stället fylls ålen av mjölke eller rom. De murriga brungula nyanserna försvinner och ålen blir glänsande och mörkare och målinriktad – den kallas då oftast blankål.

Framme i Sargassohavet fortplantar den sig i havets djup, och dör sedan.

Inger Näslund, WWF:
– Det är av stor vikt att alla EU-länder effektiviserar åtgärderna som beslutades i den gemensamma ålplanen 2007. Vi måste se till att utvandringen av ål ökar till minst 40 procent av historiska nivåer – om ålen i Europa ska ha en chans att komma tillbaka.

Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss. Bli fadder hos WWF!Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss. Bli fadder hos WWF!

Tre av fyra svenskar fick inget besked på restaurangen om fisken var miljömärkt

Att hitta ”grön” fisk är enkelt om man väljer fryst.

– För färsk fisk kan det vara svårare. När man handlar i en fiskdisk eller beställer på restaurang får man inte alltid klart besked, säger Inger Näslund.

I dag finns endast ett 40-tal MSC-certifierade fiskdiskar runtom i Sverige, men betydligt fler restauranger.

– Jag trodde att fiskdiskarna skulle vara snabbare med att certifiera sig, men nu är det snarare restaurangerna som tagit täten.

I en Sifo-undersökning, gjord på uppdrag av WWF, berättar 64 procent av de svenska konsumenterna att de är osäkra på om fisken de ätit på restaurang det senaste halvåret var miljömärkt. 36 procent känner samma osäkerhet efter att ha handlat i butik.

Inger Näslund:
– Allt mer fisk blir miljöcertifierad, glädjande nog. Men för att spårbarheten ska fungera i hela ledet måste även restaurangerna och handeln ta sitt ansvar och certifiera sig. I dag är det glappet för stort, vilket går ut över konsumenterna.

Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss. Bli fadder hos WWF!Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss. Bli fadder hos WWF!