chevron-down chevron-left chevron-right chevron-small-down chevron-small-left chevron-small-right chevron-small-up chevron-thin-down chevron-thin-left chevron-thin-right chevron-thin-up chevron-up chevron-with-circle-down chevron-with-circle-left chevron-with-circle-right chevron-with-circle-up facebook linkedin twitter
Annons - Innehåll från E.ON

Solen – lösningen på många klimatproblem

I Sverige lever vi som om det fanns 4,2 jordklot och redan den 2 augusti hade vi förbrukat jordens resurser för i år.
Men det finns en energikälla som på bara en och en halv timme ger lika mycket energi som vi förbrukar på ett helt år, som dessutom är gratis, inte ger upphov till några lokala utsläpp och skulle ge oss och resten av världens befolkning bättre framtidsförutsättningar.
– Om alla i världen använde solen som energikälla skulle det lösa många klimatproblem, säger Johan Lindahl, teknologie doktor och talesperson för svensk solenergi.

Solen må visa sig allt för sällan i Sverige så här års, men det är lika självklart att den finns där bakom molnen som när den är tydligt synlig mot en klarblå himmel. Från den dagen vi föds till den dagen vi dör, genom alla livets skeden ser vi solen gå upp och ner, vi vänder oss mot den för att tina upp frusna vinterkinder och vi njuter av värmen den ger heta sommardagar.

Solen är förutsättningen för att vi ska kunna leva på jorden – men är också lösningen på mänsklighetens energiproblem. Solen ligger femton miljoner mil bort, men når oss på bara drygt åtta minuter och vår planet möts ständigt av energi från solen. På bara en och en halv timme tar vi emot solstrålning som motsvarar all energi vi förbrukar under ett helt år, på hela jordklotet.

Den energi som varje dag når jordens yta i form av solljus är 8 000 gånger större än vad mänskligheten gör av med på ett år. Det bästa är att energin är helt gratis och kommer att fortsätta att flöda över oss så länge solen lyser, det vill säga i cirka 4,5 miljarder år.

Johan Lindahl, teknologie doktor och talesperson för svensk solenergi.

Problemet är bara att sättet vi lever på gör att livet som vi nu känner till inte kommer att finnas lika länge. I Sverige lever vi som om det fanns 4,2 jordklot i stället för 1 och 2017 tog jordens resurser slut den 2 augusti, ett datum som kommer tidigare för varje år, enligt Världsnaturfonden (WWF). Fram till 1987 räckte jordens resurser hela året men sedan dess förbrukar vi dem i en allt snabbare takt. Den största boven är koldioxidutsläppen och användningen av fossila resurser. 75 procent av alla de växtgasutsläpp som värmer upp vår planet kommer från användning av fossil energi.

image
Om vi installerade solceller på en fjärdedel av alla sydorienterade tak i Sverige skulle det räcka till omkring tio procent av vårt elbehov.

"Om alla i världen använde solen som energikälla skulle det lösa många klimatproblem"

Lösningen är att ställa om till hundra procent förnybar energi, och det är där solen kommer in. Det skulle nämligen räcka med att vi tar tillvara en bråkdel av all den solenergi som varje dag når oss på jorden för att lösa många av våra energiproblem. Med dagens teknik är det solinstrålningen på markytan vi kan ta hand om. Det genomförs redan i dag försök med robotar som ska kunna placera ut stora nät i rymden som ska förses med solfångare och på så sätt fånga upp den solenergi som vi i dag går miste om, men det ligger enligt experterna långt fram i tiden. Till dess får vi alltså förlita oss till den solenergi som når marken – vilket är mer än tillräckligt.
– Det skulle faktiskt räcka med att täcka några få procent av Saharaöknen med solceller för att kunna förse hela jorden med den el vi behöver, säger Johan Lindahl.

Han är teknologie doktor och har forskat på hur man kan göra solceller mer effektiva. Han menar att det med dagens teknik skulle vara fullt möjligt för hela jorden att utnyttja solens energi bättre. I dag står elproduktionen från solen bara för cirka 1,8 procent av all el som mänskligheten använder, även om solenergi växer snabbast av alla energislag och ökar med ca 50 procent varje år.

– Fram tills nu har tekniken varit för dyr. Men det vi ser nu är att redan i dag är solenergin det billigaste energislaget på vissa håll i världen, säger Johan Lindahl.

Några få procent solceller i Saharaöknen skulle kunna förse hela jorden med el.

För den enskilde konsumenten har priserna på solceller gått ner avsevärt de senaste åren och det är en bra affär att investera i solceller. Under de 15 kommande åren kommer kostnaden för solenergi att rasa till en nivå som kommer att göra solkraft till vår billigaste energikälla enligt en rapport från Bloomberg New Energy finance. I de flesta länderna kommer kostnaderna att sjunka med 60 procent och pressa ner elpriset till cirka 30 öre per kilowattimme, vilket är billigare än dagens kostnad för fossila källor och naturgas. Enligt rapporten förväntas 15 procent av världens elektricitet genereras med hjälp av solen år 2040.

Nu gör E.ON sin största satsning någonsin och ställer om till 100% förnybar och återvunnen energi. Vill du också vara med?

Fakta: Solenergi – så funkar det

Solen består av ungefär 74 procent väte och 25 procent helium. Den återstående procenten utgörs av kol, kväve, syre och några andra grundämnen. I solens 15 miljoner grader heta inre sker en fusion, det vill säga en sammanslagning av väteatomer till heliumatomer. När fyra väteatomer slår sig ihop till en heliumatom blir det en liten massa över, en så kallad massdefekt. Denna massa omvandlas till energi enligt Einsteins berömda formel E = mc2.

Energin består av fotoner som i solens heta inre motsvarar gamma- och röntgenstrålningens våglängder. När fotonerna når upp till ytan där temperaturen ”bara” ligger omkring 6000 grader, motsvarar deras energi våglängderna kring synligt ljus. Detta ljus strålar ut i världsrymden åt alla håll och en mycket liten bråkdel (0,00000000005 procent eller en tjugomiljarddel) av det träffar jorden.

Ungefär hälften av den solenergi som når vår planet reflekteras och absorberas av atmosfären. Solenergin som når markytan ger en effekt av ungefär tusen kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det motsvarar nästan ett fat olja per kvadratmeter och år. Om vi kunde ta tillvara på bara en tusendel av den solenergin, skulle det räcka för hela världens energiförbrukning under sex år, allt inräknat. Potentialen för solenergi är alltså gigantisk.

image

"Om vi bara pratar koldioxidutsläpp så har sol, vind och vatten obefintliga utsläpp jämfört med kol, olja eller gas."

Förutsättningarna för att använda mer solenergi i Sverige är goda, vårt mörker till trots. 81 procent av svenskarna föredrar en utökad satsning på solenergi och för att täcka hela Sveriges elbehov skulle det räcka med att installera solpaneler över en yta motsvarande tre fjärdedelar av Öland. Om vi installerade solceller på en fjärdedel av alla sydorienterade tak i Sverige skulle det räcka till omkring tio procent av vårt elbehov. Man behöver bara blicka söderut mot Tyskland för att se att det inte är någon omöjlighet. Där kommer 8 procent av landets el från solen. En solig majdag producerar landets solceller tillsammans nästan hälften av Tysklands elbehov. Det i ett högteknologiskt energislukande land med över 80 miljoner invånare – och ungefär lika många soltimmar som Sverige.

– Det handlar först och främst om att villaägare, företag och lantbruk sätter solceller på sitt tak för att i första hand använda solel för att täcka sin egen konsumtion, och får man sedan ett överskott så säljer man det vidare, säger Johan Lindahl.

En annan fördel med solen är att den är tillgänglig för alla och solcellstekniken gör det lika enkelt för en privatperson att använda sig av och producera sin egen el som för ett företag eller ett elbolag som bygger en större anläggning.
– Rent tekniskt är en solcell lika effektiv oavsett om den användas från att ge lite ljus på landsbygden i Afrika där man inte har något elnät som när E.ON bygger en stor solcellspark. Det är en teknik som i stort sett alla aktörer kan använda sig av.

Vi skulle spara vatten då det går åt lite vatten i produktionen av vind- och solenergi.

Men om solen är en så effektiv och fantastisk energikälla – varför använder vi oss inte mer av den? Och är det ens möjligt för hela jorden att använda solen som energikälla?
– Ja, det är möjligt. Två saker skulle behövas. Goda överföringsmöjligheter så att vi kan transportera el från ett område där solen lyser till ett område där den inte gör det är nummer ett. Vi behöver alltså koppla ihop oss över gränserna för att överföra solenergi mellan regioner och områden över hela kontinenten.
– Sedan är det lagring, alltså batterier så att man kan spara en del av produktionen som har skett mitt på dagen till natten eller när solen inte lyser.

Om vi bara skulle använda förnybar energi som sol, vind och vatten – hur skulle klimatpåverkan förändras?
– Klimatavtrycket skulle förändras markant. Om vi bara pratar koldioxidutsläpp så har sol, vind och vatten obefintliga utsläpp jämfört med kol, olja eller gas. Skulle vi ha ett helt förnybart energisystem skulle inte klimatproblematiken vara lika stor. Och skulle vi dessutom gå över till en elektrifierad transportsektor skulle vi i stort sett ha löst klimatproblematiken.

Fakta: Klimatavtal och klimatmål
Vid FNs klimatkonvention i Paris 2015 enades världens ledare om målet att få den globala uppvärmningen att stanna under 2 grader och att vi ska sträva mot ett mål på 1,5 grader. För att klara det måste vi ha ett 100 procent förnybart energisystem senast år 2050.

Året efter antog E.ON sina nya miljö- och klimatmål för de svenska verksamheterna. Under parollen ”Helt hundra 2025” har de som mål att 2025 endast erbjuda hundra procent återvunnen eller förnybar energi till sina kunder.

image

Klimatet är inte den enda vinnaren när vi lämnar vårt beroende av fossila bränslen, enligt en rapport från Naturvårdsverket. Vi skulle spara vatten eftersom det går åt lite vatten i produktionen av vind- och solenergi, vi skulle bekämpa fattigdom eftersom jordens fattiga skulle få lägre kostnader av att producera sin egen el och hälsan för de fattigaste skulle förbättras om de tre miljarder människor i världen som eldar ved eller annan biomassa för sin energiförsörjning bytte till solenergi och slapp andas in hälsofarliga partiklar. Dessutom skulle det ge renare luft i många städer, som Peking och New Dehli, där luften är så dålig att invånarna rekommenderas att stanna inne vissa dagar. En stor del av de skadliga partiklarna kommer från fabriker som drivs av kol, olja eller gas.

I takt med att solcellerna utvecklas och marknaden växer över hela världen kommer vi alltså närmare en helt förnybar värld. Något som faktiskt är fullt möjligt och inte bara en utopi.
– Det är min drivkraft, även om jag inte själv kommer att uppleva det. Det är ett måste – annars kommer mänskligheten som vi känner den i dag att gå under, säger Johan Lindahl.

Solcellens historia

Första solcellen konstruerades under 1950-talet. De första solcellerna användes för att skapa elektricitet på platser där det inte fanns. Bergstrakter, ensliga öar eller andra otillgängliga platser.
Under 1960-talet vidareutvecklades solcellstekniken inom rymdteknik för att få tillgång till elektricitet i rymden.
Under de påföljande decennierna har tekniken utvecklats ytterligare och allt fler anläggningar har kopplats till elnätet. Bättre verkningsgrad hos solcellerna och fallande priser har gjort att solelektricitet har blivit mer konkurrenskraftigt gentemot fossila bränslen och kärnkraft.

 

Under 2000-talet har installationstakten av solceller varit i det närmaste explosionsartad och solenergi är den energikälla som växer snabbast i världen¬.

 

90 procent av världens solcellsanläggningar består av kiselsolceller. Det finns också den andra generationens solceller med tunnfilmsceller. De kom ut på marknaden i början av 2000-talet, men är dyrare att tillverka.
Tredje generationens solceller som grundar sig på nanoteknik befinner sig fortfarande på forskningsstadiet, men kommer snart att komma ut på marknaden. Nanotekniken står alltså i början av sin utveckling, men forskarna ser stora potentiella möjligheter med denna nya revolutionerande teknik.