Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler
Innehåll från Hjärnfonden
– Bemötande och förhållningssätt gentemot elever med NPF är det allra viktigaste, konstaterar Joanna Lundin, biträdande rektor på en skola i Botkyrka.
I början av 00-talet gick hon en NPF-utbildning inom Lärarlyftet och när hennes tidigare arbetsplats, Källbrinksskolan i Huddinge, blev en del av organisationen Attentions skolprojekt, utsågs Joanna till NPF-pedagog.
– Projektet handlade både om att skapa en skola där elever med NPF kunde gå och att öka kunskapen kring NPF.
Att anpassa en skola så att den också passar de här eleverna är ett arbete på flera plan. På Källbrinksskolan utbildade man kontinuerligt all skolpersonal i vad olika NPF diagnoser innebär, men också eleverna, för att skapa bättre förståelse.
Den fysiska miljön är också avgörande:
– Vi skapade hemklassrum där eleverna hade sina flesta lektioner, så att eleverna skulle slippa springa runt, och möblerade på ett sätt som minimerade intryck.
Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar. Det möjliggörs genom insamling och finansiering av hjärnforskning, samt kunskapsspridning och opinionsbildning. De senaste 25 åren har Hjärnfonden, tack vare gåvor från privatpersoner, företag och testamenten, delat ut nära en miljard kronor till olika forskningsprojekt.
10-15 %
Ungefär så många av alla barn i Sverige har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF.
Källa: KIND, 2020, Remissvar Dnr: 1-50/2020
Viktiga pusselbitar
Tydliga scheman, tydlig lektionsstruktur och kognitiva hjälpmedel var också viktiga pusselbitar i detta arbete.
Resultatet av NPF-projektet på Källbrinksskolan var märkbart:
– Vi upplevde att elever som annars troligen skulle haft svårt att lyckas i skolan tog sig vidare till gymnasiet. Och framför allt blev eleverna tryggare och mer självmedvetna.
Joanna Lundin tycker att en hel del förändrats de senaste åren och att mycket av arbetet de gjorde på Källbrinksskolan är självklarheter idag. Som att NPF i dag är en obligatorisk del i lärarutbildningen.
EXTERN LÄNK: Läs mer om autism
– Numera har skolpersonal god kunskap om vad NPF-diagnoser innebär. Däremot märks inte alltid så stor skillnad i hur man arbetar. Ofta handlar det om ork och förutsättningar, om resurs- och pengabrist som lägger krokben, menar Joanna Lundin.
Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Foto: Sara MacKey
Digitala verktyg kan göra skillnad
Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och forskar kring barns utveckling och lärande. Enligt honom är det mycket i dagens skola som missgynnar barn med NPF. Som till exempel mindre lärarledd undervisning och det förväntade självledarskapet bland barnen.
– Det kan låta bra, men om man inte har kapacitet att organisera sitt eget lärande och har koncentrationssvårigheter kan detta bli mycket utmanande för barnet.
Han anser också att införandet av datorer brett i undervisningen kan vara ett problem.
– Jag har propagerat för läroböcker, i stället för bred användning av digitala läromedel och information utspridd på internet. Datorer kan leda till ökade distraktioner eftersom det riskerar att man hoppar vidare till nästa flik. I vissa situationer kan digitala verktyg, om de används på rätt sätt, dock göra skillnad.
Joanna Lundin utbildar och handleder skolpersonal i hela Sverige inom bland annat NPF.
Distraktionsfria miljöer och tydlighet
En ostrukturerad klassrumsmiljö, där olika intryck pockar på uppmärksamheten, är ett annat problem. En elev med NPF-diagnos har svårare än andra att filtrera irrelevant innehåll, som pling från mobiler, skrap med stolar, småprat mellan kamrater.
– För barn med koncentrationssvårigheter är det extra viktigt med distraktionsfria miljöer, liksom med tydlighet i undervisningen.
Torkel Klingberg är också är noga med att poängtera att anpassningar i skolmiljön och undervisningen är gynnsamma för betydligt fler än enbart elever med NPF-diagnoser.
– Många av de här principerna gäller för väldigt många barn. Även om det också är viktigt att vi kommer ihåg att NPF-elever inte bör ses som en separat kategori barn, skild från andra. NPF är nämligen en normal variation av förmågor, slår han fast.
EXTERN LÄNK: Stöd forskningen om hjärnan. Bli månadsgivare hos Hjärnfonden.
VAD ÄR NPF?
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, är ett samlingsnamn för olika tillstånd som påverkar hur hjärnan och nervsystemet fungerar och hanterar information – vilket kan leda till olika kognitiva och sociala svårigheter.
I begreppet NPF ryms diagnoserna ADHD, ADD, autismspektrumtillstånd, språkstörning, motoriska problem samt tics och Tourettes syndrom.
Källa: Hjärnfonden
Alla artiklar
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid. – Den ensamheten gör...
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsanGoda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att sociala aktiviteter är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.Innehåll från...
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsaDen som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.Innehåll från...
”Vi måste NPF-säkra skolan”
”Vi måste NPF-säkra skolan”För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.Innehåll från...
Alexander om sin skolgång: ”Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”
Alexander om sin skolgång: "Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF"Vi har elbilar och kan snart åka till mars – men för barn som lever med NPF är skolan fortfarande en stor utmaning. Det menar Alexander Forselius som minns svårigheterna från sin egen...
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdomAtt behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“AI kan fördubbla inlärningstakten”
“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...