Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa
Innehåll från Hjärnfonden
Ofrivillig ensamhet handlar om att man känner sig ensam. Man kan alltså mycket väl leva i ett förhållande eller regelbundet träffa andra, och ändå uppleva att man är ensam. Orsakerna till ofrivillig ensamhet kan vara flera. Stora livsförändringar som gör att man förlorar sitt sociala sammanhang är ofta ett skäl, som att man flyttat till en ny ort, separerar eller går i pension.
– Och det finns en stor skillnad i upplevd ensamhet vad gäller personer som är arbetslösa eller sjuka, jämfört med dem som har jobb och är friska, konstaterar socionomen och folkhälsovetaren Kerstin Thelander. Hon är även en av författarna till boken ”Sociala relationer och hälsa: teori och praktik”.
Ålder kan också spela en stor roll, och störst är den ofrivilliga ensamheten bland äldre över 80 år, unga vuxna och äldre tonåringar.
En annan viktig faktor är ekonomin.
– Att delta i sociala aktiviteter kostar ofta pengar och därför kan ekonomin vara en riskfaktor, säger Kerstin Thelander.
Om den ofrivilliga ensamheten pågår under längre tid kan den leda till sjukdom.
Studier visar att risken för att dö i förtid ökar markant om man upplever långvarig ensamhet.
– Risken ökar lika mycket som vid rökning och stillasittande, säger Kerstin.
Ökar risken att drabbas av hjärnsjukdomar
Det finns ett tydligt samband mellan ofrivillig ensamhet och depression, åt båda hållen.
– Det kan börja med att man känner sig ensam och blir deprimerad av det, samtidigt som en del av diagnosen för depression är att man drar sig undan sociala kontakter.
I värsta fall kan depressionen i sin tur leda till självmordstankar. Upplevd ensamhet ökar också risken att drabbas av demenssjukdomar. Det finns även studier som visar att det finns klara samband mellan upplevd ensamhet och fysisk smärta.
– Smärta är den vanligaste orsaken till att människor söker sig till primärvården. Och när man inte kan hitta någon fysisk orsak gäller det att se till helheten och kartlägga personens hela livssituation, säger Kerstin Thelander och konstaterar samtidigt att det inom sjukvården fortfarande finns mycket att göra på det området.
Ensamhet påverkar hälsan
Ofrivillig ensamhet påverkar även immunförsvaret negativt. Detta på grund av att den upplevda ensamheten sätter igång en stressreaktion.
–Det är helt enkelt kroppens sätt att varna oss för att vi ska ta oss ur situationen, säger Kerstin Thelander, och förklarar att det är en reaktion som går tillbaka till förhistorisk tid: Då var gruppen tryggheten och det var bokstavligen livsfarligt att vara ensam.
Om den här stressen får ligga och pyra under längre tid kan den öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Man återhämtar sig också sämre från sjukdom om man är socialt isolerad eller saknar socialt stöd.
– I en studie av överlevnadschanser för kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer såg man att kvinnor som hade tillgång till socialt stöd hade lägre risk att dö, jämfört med dem som inte hade det.
Upplevd ensamhet påverkar också hur vi tar hand om oss själva.
– Om man känner sig ensam kan det försämra motivationen att ta hand om sig själv. Man kanske röker mer, dricker mer, rör sig mindre. Vilket får konsekvenser för hjärnhälsan och hälsan som helhet.
Hjärnfondens arbete med livsstilsfaktorer för bättre hjärnhälsa
Hjärnfonden arbetar för att främja hjärnhälsa. Goda levnadsvanor är en faktor som påverkar hjärnhälsan, riskfaktorer en annan. Genom att öka kunskapen om att livsstilsfaktorer påverkar hjärnhälsan, stärka forskningen och skapa ett samhälle som underlättar hälsosamma val, kan hjärnhälsan i samhället förbättras.
Alla artiklar
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid. – Den ensamheten gör...
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsanGoda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att sociala aktiviteter är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.Innehåll från...
”Vi måste NPF-säkra skolan”
”Vi måste NPF-säkra skolan”För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.Innehåll från...
Alexander om sin skolgång: ”Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”
Alexander om sin skolgång: "Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF"Vi har elbilar och kan snart åka till mars – men för barn som lever med NPF är skolan fortfarande en stor utmaning. Det menar Alexander Forselius som minns svårigheterna från sin egen...
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar flerKunskapen kring NPF-diagnoser har ökat stort de senaste åren, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för...
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdomAtt behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“AI kan fördubbla inlärningstakten”
“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...