Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”
Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid.
– Den ensamheten gör ont. Den gör mig tystare och tystare, tråkigare och tråkigare. Jag tappar min personlighet och blir rädd att säga fel. Så vill jag verkligen inte ha det, för det är inte jag, säger hon.
Innehåll från Hjärnfonden
När Pia växte upp i dalsländska Mellerud var huset ofta fullt av folk. Dörren stod öppen och runt köksbordet fanns släktingar, grannar, vänner och till och med en luffare som ofta knackade på hos familjen.
– Alla var med och ingen lämnades utanför, berättar Pia.
Och när hon som 23-åring flyttade till Stockholm hade hon också gärna vänner runt sig. Hon fick en son som hon uppfostrade på egen hand, samtidigt som hon under många år jobbade på Sveriges slakteriförbunds marknadsavdelning.
Pia.
Foto: My Matson
– Jag hade visserligen fullt upp med mycket jobb, hemmet och min son, men för vännerna fanns ändå alltid tid. De var inte så många, men de stod mig nära.
Som pensionär flyttade Pia till Flen där hon tidigare haft en sommarstuga.
– Jag trivdes väldigt bra. Sjöng i kyrkokören och var aktiv i pensionärsföreningen. Det fanns en öppenhet i grannskapet som var mycket fin.
Hjärnfondens arbete med livsstilsfaktorer för bättre hjärnhälsa
Hjärnfonden arbetar för att främja hjärnhälsa. Goda levnadsvanor är en faktor som påverkar hjärnhälsan, riskfaktorer en annan. Genom att öka kunskapen om att livsstilsfaktorer påverkar hjärnhälsan, stärka forskningen och skapa ett samhälle som underlättar hälsosamma val, kan hjärnhälsan i samhället förbättras.
Sociala kontakter viktigt för hjärnhälsan
Hjärnfonden arbetar för att öka medvetenheten om hur levnadsvanor påverkar hjärnhälsan. Joakim Ramsberg är chef för avdelningen Forskning och Samhälle. Han säger:
– Sociala kontakter är bra för att främja hjärnhälsa. Som Pia säger kan det vara enklare att träffa personer att umgås med under vissa delar av livet. Men man kan ändå hamna i situationer av ofrivillig ensamhet i allt från unga till gamla år. Hjärnfonden vill därför medvetandegöra varför vi mår bra av sociala kontakter, hur ofrivillig ensamhet påverkar hjärnhälsan och belysa vad du kan göra för att bryta din egen eller någon annans ensamhet.
Foto: My Matson
Svårt att få nya vänner
Trots att Pia trivdes bra i Flen och hade fina vänner där bestämde hon sig ändå för att flytta till Täby. Det var för 14 år sedan och tanken var att komma närmare sonen och barnbarnen. Men istället var det då ensamheten började ta över. Vännerna dog – de sista två under pandemin – och Pia blev allt mer ensam.
– Jag har försökt att få nya vänner, men det känns stört omöjligt här. Alla lever för sig och är upptagna av sitt.
Redan när Pia flyttade till Täby tog hon – som är sopran – kontakt med Täby kyrkokör, men fick nobben för att de tyckte hon var för gammal.
– Och då var jag ändå bara 80 år.
Pia engagerade sig också i Täbys Seniorcenter, men tyckte att det var lite tradigt att bara dricka kaffe och prata sjukdomar. På fredagarnas ”mysiga timma” startade hon därför frågesport och poesistunder, vilket blev väldigt populärt.
– Men så kom pandemin. Och efter det rann det hela ut i sanden, tyvärr.
EXTERN LÄNK: Läs mer om ofrivillig ensamhet och social aktivitet hos Hjärnfonden
Äldrekontakt blev livlinan
Ljusglimten i Pias tillvaro blev Äldrekontakt, en ideell förening som arbetar för att bryta social isolering bland ensamma äldre.
– Jag fick kontakt med dem för tolv år sedan och de har sannerligen blivit min livlina. En söndag i månaden bjuder en volontärfamilj hem mig och ytterligare fem seniorer för att fika och prata i två timmar. Det är sex olika familjer som delar på den uppgiften och lika många chaufförer som ser till att vi kommer tryggt dit och hem. De är fantastiska!
– Det finns en utbredd individualism i vårt samhälle i dag, men Äldrekontakts volontärer är undantaget. De är generösa och varmhjärtade och ska verkligen hyllas. De betyder otroligt mycket, säger Pia.
Therese Björkstrander är tf verksamhetsansvarig på Äldrekontakt och menar att ofrivillig ensamhet tyvärr är väldigt utbrett bland våra äldsta pensionärer.
– Enligt Folkhälsomyndighetens senaste undersökning uppger 40 procent av kvinnorna och 30 procent av männen som är 85 år och äldre att de besväras av ensamhet. Det är därför vi riktar oss till just dem, säger hon.
Helgerna är värst
Trots att träffarna bara är en söndag i månaden känner Pia glädje och förväntan inför varje träff. Under hela veckan innan planerar hon noga vad hon ska ha på sig och funderar på vad hon skulle vilja prata om. Men när veckan är slut blir det tyst igen. I tre veckor.
– Precis efter pandemin gick jag och ramlade och bröt bäckenet på två ställen. Det har gjort mig mindre rörlig, men jag försöker ändå att hålla i gång. Åker med färdtjänst och handlar, släktforskar, löser korsord, städar och går till miljöstationen.
Men dagarna blir ändå långa och värst är långhelgerna.
– Som nu till jul. Då det är glögg och familjeträffar. Stjärnorna strålar i varje fönster och det ser så festligt ut. Men många av oss seniorer är inte bjudna. Hur kunde det bli så i vårt samhälle?
Ensamheten en ond cirkel
Pia betonar att hon inte är en sorgsen person.
– Men det är så lätt att sjunka in i ensamheten och bara låta dagarna gå. Skjuta upp saker och sluta bry sig. Det vill jag inte. Men ensamheten och tystnaden gör mig osäker och feg. Har man ingen att prata med blir man utan ord. Samtalet upphör. Det blir en ond cirkel där jag successivt förlorar min personlighet och blir rädd att säga fel.
Hur skulle du vilja ha det?
– Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig! Jag har det bra med en fin liten lägenhet där jag trivs. Men ensamheten gör ont och jag skulle så gärna vilja ha en kompis att gå på bio, teater eller konserter med. Någon gång också gå på restaurang eller ett fik. Det vore toppen.
- Äldrekontakt. Ideell förening som arbetar för att bryta social isolering bland ensamma äldre.
- Kommunen. Kommuner arrangerar ofta stöd och mötesplatser för äldre, till exempel kaféverksamhet, aktiviteter som dans eller hantverk, föreläsningar och kulturella evenemang. Kontakta din kommun och se vad som erbjuds i ditt närområde.
- Röda korset. Har verksamhet för alla åldrar runt om i landet, till exempel sociala mötesplatser, kaféer.
- Stadsmissionen. Erbjuder sociala aktiviteter och samtalsgrupper.
- Anhöriglinjen. Stödtelefon för dig som är anhörig. Drivs av Anhörigas riksförbund. Ring 0200-239 500
- Äldrelinjen. För dig som är över 65 år, mår psykiskt dåligt eller längtar efter någon att prata med. Äldrelinjen drivs av Mind. Ring 020-22 22 33.
- Jourhavande präst i Svenska kyrkan. Ring 112 och fråga efter jourhavande präst (öppet alla kvällar 21:00-06:00) eller chatta via svenskakyrkan.se.
Alla artiklar
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsanGoda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att sociala aktiviteter är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.Innehåll från...
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsaDen som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.Innehåll från...
”Vi måste NPF-säkra skolan”
”Vi måste NPF-säkra skolan”För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.Innehåll från...
Alexander om sin skolgång: ”Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”
Alexander om sin skolgång: "Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF"Vi har elbilar och kan snart åka till mars – men för barn som lever med NPF är skolan fortfarande en stor utmaning. Det menar Alexander Forselius som minns svårigheterna från sin egen...
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar flerKunskapen kring NPF-diagnoser har ökat stort de senaste åren, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för...
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdomAtt behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“AI kan fördubbla inlärningstakten”
“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...