Saga blev fri från anorexin
Saga tillsammans med sina föräldrar Peter och Sofia. Foto: Privat
Efter två års kamp mot anorexin är Peter Roos dotter Saga numera friskförklarad.
– Blanda inte ihop sjukdomen med personen. Och fortsätt visa kärlek, är några av hans råd till andra föräldrar.
Innehåll från Hjärnfonden
Saga var inte mer än elva år när hennes föräldrar började ana att något inte stod rätt till.
– Hon blev smalare och smalare och var petig med maten, berättar hennes pappa Peter.
Till en början hittade Peter och hans fru andra förklaringar till dotterns förändring.
– Vi tänkte att hon blev smal för att hon växte fort. Och vi har fyra barn och vet att det finns perioder då barn är mer eller mindre kinkiga.
Så här i efterhand kan han dock se att det delvis var en försvarsmekanism.
– Man ville ju inte tro att det handlade om anorexi.
När de insett allvaret tog de kontakt med vårdcentralen. Ett besök som inte alls blev lyckat.
– Läkaren tolkade Sagas mående som depression och föreslog att hon skulle träna mer, vilket ju är helt fel råd att ge till någon med anorexi, konstaterar han.
Dessutom uttryckte sig läkaren om Sagas utseende på ett sätt som inte bara var olämpligt, utan också riskerade att förvärra hennes tillstånd.
Familjen tog därefter kontakt med en klinik i Stockholm, som erbjöd behandling av ätstörningar som anorexi och bulimi. Eftersom Saga var så ung och hade så pass allvarliga symtom blev hon efter bedömning snabbt inskriven i öppenvården.
Anorexia nervosa
Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär kraftigt begränsat matintag och förvrängd kroppsuppfattning. De flesta som insjuknar är unga och sjukdomen kan ge allvarliga medicinska följder, men tidig behandling ökar chanserna för tillfrisknande.
Började förstå att hon faktiskt var sjuk
Vägen mot ett tillfrisknande blev allt utom spikrak. Trots behandlingen fortsatte Saga att gå ner i vikt.
– Hon kompenserade för maten hon tvingades äta genom att träna väldigt mycket, konstaterar Peter.
Öppenvården övergick i slutenvård och Saga mådde periodvis mycket dåligt psykiskt. Peter beskriver tiden som väldigt mörk.
Men – Saga började sakta att gå upp i vikt. I och med det började hon också må bättre mentalt.
– Hon kunde resonera logiskt igen och ta till sig det stöd hon fick från vården.
Efter några månader fick Saga komma tillbaka till öppenvården, nu med ett betydligt bättre utgångsläge. Under den här perioden började hon också själv förstå att hon faktiskt var sjuk.
Något som också hjälpte Saga var att komma tillbaka till skolan.
– Hon kunde berätta om sin sjukdom för tjejkompisarna och märkte även att flera kunde känna igen sig.
”Med andra sjukdomar kan man kämpa tillsammans”
Som anhörig har det många gånger varit väldigt tufft.
– Särskilt slitsamt med anorexi är när den som är sjuk inte vill bli frisk, medan man i samband med andra sjukdomar kan kämpa tillsammans.
Allt fokus låg på att få i Saga någon form av näring. Att bjuda hem vänner på middag var inte att tänka på.
– Vi slutade umgås med folk och fick till och med vara restriktiva med att bjuda hem våra utflugna barn.
Ångesten som laddar alla måltider, rädslan för att säga något som triggar sjukdomen, oron för det sjuka barnet och känslan av att stå handfallen – allt det går ut över resten av familjen.
– Det är lätt att man riktar frustrationen mot den andre föräldern. Tveka därför inte att ta hjälp, eller prata med andra som varit med om samma resa. Kom ihåg att ge varandra energi och kärlek, lyder Peters råd.
”Hjärnfonden är en av de viktigaste aktörerna vi har för att bedriva avancerad forskning kring hur hjärnan fungerar. Jag kan bara berömma Hjärnfonden för det arbete de gör.”
Fortsätt visa kärlek
Han råder också anhöriga att inte blanda ihop sjukdom och person.
– För mig hjälpte det att tänka på anorexin som en sjukdom som flyttat in i mitt barns kropp och delvis tagit över hennes hjärna.
Han poängterar också att inte tro på allt som det sjuka barnet säger.
– Den som drabbas av anorexi blir väldigt bra på att ljuga.
Att fortsätta visa sitt barn kärlek tror han är avgörande.
– När man har anorexi söker man bekräftelse på att man är fel. Kan man då alienera sig från dem man älskar är det lättare att gå extremt långt in i sin sjukdom. Men om den sjuka känner sig älskad och möts med förståelse finns en livlina kvar till den friska personen, som trots allt bor någonstans långt därinne.
EXTERN LÄNK: Forskning om ätstörningar räddar liv. Ge en gåva här.
Om du eller någon i din närhet kämpar med en ätstörning, kan du alltid vända dig till din vårdcentral för hjälp och stöd. Du hittar också värdefull information och stöd hos organisationerna SHEDO och Frisk & Fri.
Alla artiklar
Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskning
Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskningAllt fler unga söker vård för anorexia nervosa. För den här gruppen har familjeterapi visat sig vara en av de mest effektiva behandlingarna för att häva självsvälten. – Mycket handlar om att...
Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskare
Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskareFoto: My MatsonAnorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som i värsta fall kan vara livshotande. Tack vare forskning inom området och senare års forskningsframgångar om sjukdomens orsaker ser vi...
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid. – Den ensamheten gör...
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsanGoda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att sociala aktiviteter är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.Innehåll från...
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsaDen som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.Innehåll från...
”Vi måste NPF-säkra skolan”
”Vi måste NPF-säkra skolan”För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.Innehåll från...
Alexander om sin skolgång: ”Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”
Alexander om sin skolgång: "Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF"Vi har elbilar och kan snart åka till mars – men för barn som lever med NPF är skolan fortfarande en stor utmaning. Det menar Alexander Forselius som minns svårigheterna från sin egen...
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar flerKunskapen kring NPF-diagnoser har ökat stort de senaste åren, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för...
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdomAtt behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“AI kan fördubbla inlärningstakten”
“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...