Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskare
Innehåll från Hjärnfonden
Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning som innebär att den sjuke svälter sig själv eller tränar extremt mycket för att gå ner i vikt. Men med stöd och behandling går det att bli frisk och i dag tillfrisknar majoriteten av de som drabbats av sjukdomen. Även om studier på senare tid indikerar att sjukdomen delvis kan vara ärftlig, söker forskare fortfarande svar på de bakomliggande orsakerna.
– Vi vet inte tillräckligt om de biologiska orsakerna bakom sjukdomen, konstaterar Suzanne Dickson, professor i neurovetenskap vid Göteborgs universitet.
Många återfall
Den behandling som i dag erbjuds är öppen- och slutenvård, med återkommande uppföljningar. Väntetiden kan ibland också vara lång. Själva behandlingen kan behöva pågå under en längre tid.
– Målet inom vården är att patienten ska gå upp i vikt, men det botar inte sjukdomen i sig, säger Suzanne Dickson och påpekar att ungefär hälften av patienterna får återfall inom två år efter avslutad behandling. För en del patienter är anorexia nervosa en sjukdom som man kan behöva tackla flera gånger under sitt liv.
– Att det inte finns någon medicinering är ett stort problem. Det skulle också vara väldigt bra om det gick att ta reda på vilka patienter som riskerar återfall.
I sin forskning fokuserar Suzanne Dickson och hennes team därför bland annat på hur hormonnivåerna ändras i samband med anorexi och vilken betydelse den kunskapen kan ha för att förutsäga risken för återfall.
Anorexia nervosa
Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär kraftigt begränsat matintag och förvrängd kroppsuppfattning. De flesta som insjuknar är unga och sjukdomen kan ge allvarliga medicinska följder, men tidig behandling ökar chanserna för tillfrisknande.
Hjärnfondens stöd avgörande
Hon forskar även på de biologiska aspekterna kring hunger och aptit, och vad det är som gör att kroppens hungersystem sätts ur spel hos vissa personer.
– Vi identifierar vilka celler i hjärnan som aktiveras i samband med anorexia nervosa och undersöker sedan deras koppling till specifika nervbanor, för att förstå vilka mekanismer som driver sjukdomen.
Forskningen som Suzanne Dickson och hennes team bedriver stöds med medel från bland annat Hjärnfonden.
– Vi är ett relativt litet labb och det är extremt svårt att få tillräckliga forskningsmedel i Sverige. Därför är stödet från Hjärnfonden verkligen fundamentalt för vår forskning, konstaterar hon.
EXTERN LÄNK: Forskning om ätstörningar räddar liv. Ge en gåva här.
Hoppfull studie
På senare tid har även en tysk studie kring hormonet leptin rönt stor uppmärksamhet och skapat ett visst hopp. Leptin skapas av fett och reglerar aptiten. Om vi äter för mycket ökar mängden leptin och hjärnan säger åt oss att äta mindre – och tvärtom ifall vi äter för lite. Därför saknar de som lider av anorexia nervosa i princip leptin.
– Den tyske professorn och forskaren Johannes Hedebrand fick idén att behandla patienter med anorexia nervosa med leptin, berättar Suzanne Dickson.
– Resultatet var fantastiskt. Efter tre månaders behandling med leptin hade patienterna tillfrisknat ur psykiatrisk synvinkel och även börjat gå upp i vikt.
Problemet är att det ännu inte gjorts några kliniska studier och att behandlingen är väldigt kostsam. Därför är den fortsatta forskningen om leptin och aptitreglerande behandling beroende av forskningsstöd från forskningsfinansierande aktörer som Hjärnfonden. Vägen till en effektiv behandling av anorexia nervosa är ännu ganska lång men det finns hopp.
– Allt indikerar att vi med tiden och med fortsatt stöd för vår forskning kommer kunna finna en framgångsrik behandling för de som drabbas av anorexia nervosa.
Om du eller någon i din närhet kämpar med en ätstörning, kan du alltid vända dig till din vårdcentral för hjälp och stöd. Du hittar också värdefull information och stöd hos organisationerna SHEDO och Frisk & Fri.
Alla artiklar
Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskning
Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskningAllt fler unga söker vård för anorexia nervosa. För den här gruppen har familjeterapi visat sig vara en av de mest effektiva behandlingarna för att häva självsvälten. – Mycket handlar om att...
Saga blev fri från anorexin
Saga blev fri från anorexinSaga tillsammans med sina föräldrar Peter och Sofia. Foto: PrivatEfter två års kamp mot anorexin är Peter Roos dotter Saga numera friskförklarad. – Blanda inte ihop sjukdomen med personen. Och fortsätt visa kärlek, är några av hans råd till...
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid. – Den ensamheten gör...
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsanGoda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att sociala aktiviteter är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.Innehåll från...
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsaDen som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.Innehåll från...
”Vi måste NPF-säkra skolan”
”Vi måste NPF-säkra skolan”För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.Innehåll från...
Alexander om sin skolgång: ”Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”
Alexander om sin skolgång: "Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF"Vi har elbilar och kan snart åka till mars – men för barn som lever med NPF är skolan fortfarande en stor utmaning. Det menar Alexander Forselius som minns svårigheterna från sin egen...
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar flerKunskapen kring NPF-diagnoser har ökat stort de senaste åren, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för...
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdomAtt behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“AI kan fördubbla inlärningstakten”
“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...