TILLBAKA TILL DN.SE >>

ANNONSInnehåll från Hjärnfonden

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.
– Med hjälp av AI skulle vi kunna halvera tiden som barn går i grundskolan, säger han.

Innehåll från Hjärnfonden

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, talade på Barnhjärnans dag, som arrangeras av Hjärnfonden.
Digitaliseringen av skolan pågår för fullt. Samtidigt visar flera undersökningar att barn i digitaliserade skolor presterar sämre än barn som går i skolor där teknikutvecklingen inte har gått lika snabbt. – Idag vet vi att det finns en stor risk med datorer i skolan eftersom de introducerar distraktioner. Det innebär att barnens arbetsminne och koncentrationsförmåga försämras, vilket stör inlärningen, förklarar Torkel Klingberg, som är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. EXTERN LÄNK: Läs mer om Hjärnfonden

Hjärnfonden

Hjärnfonden arbetar med insamling och finansiering av hjärnforskning, samt kunskapsspridning och samhälls­förändring för att alla hjärnor ska nå sin fulla potential, fria från sjukdomar. De senaste 25 åren har Hjärnfonden finansierat över 1 400 svenska forskningsprojekt tack vare generösa gåvor från privatpersoner, företag och testamenten.

”I framtiden skulle läromedel av det här slaget kunna fördubbla inlärningstakten, vilket betyder att barn skulle klara av de nio grundskoleåren på fyra och ett halvt år.”

Rätt läromedel

Men den framtida digitala skolan skulle kunna bli välfungerande, menar Torkel Klingberg. Det handlar bara om att använda rätt digitala läromedel.

– De flesta digitala läromedel som används i skolor är helt enkelt inte tillräckligt bra och ibland rent av skadliga, men det finns tecken på att det är på gång att förändras. I studier har man sett att väldesignade digitala läromedel som ofta har utformats tillsammans med forskare kan vara riktigt bra – och skapar man dem tillsammans med AI skulle de kunna bli ännu mer effektiva.

Det pågår flera projekt där man använder AI i kombination med digitala läromedel. Bland annat använder Khan Academy GPT-4 – OpenAI:s mest avancerade system – för att driva Khanmigo, som är en virtuell handledare för elever och en assistent för lärare.

– I framtiden skulle läromedel av det här slaget kunna fördubbla inlärningstakten, vilket betyder att barn skulle klara av de nio grundskoleåren på fyra och ett halvt år. Om vi gör rätt typ av insatser tror jag att det här kan ske inom 10 till 15 år, säger Torkel Klingberg.

– Men det kan vara viktigt att tillägga att AI inte kommer att ersätta lärare, utan i stället fungera som ett komplement.

Vill se samarbeten

Enligt Torkel Klingberg krävs det stora satsningar och breda samarbeten för att den framtida digitala skolan ska bli möjlig.

– Jag skulle vilja se samarbeten mellan politiker, Skolverket, universitet, Edtech och läromedelsförlag för att tillsammans ta fram digitala läromedel som är verkligt effektiva. Brist på initiativ är det största hindret för att det här ska ske. Risken är att skolor sätter i gång att digitalisera sin verksamhet utan att ha någon genomtänkt plan och då kan vi få sämre lärande.

EXTERN LÄNK: Vill du läsa mer spännande hjärnforskning? Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Alla artiklar

Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”

Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”

Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid. – Den ensamheten gör...

Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan

Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan

Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsanGoda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att sociala aktiviteter är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.Innehåll från...

Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa

Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa

Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsaDen som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.Innehåll från...

”Vi måste NPF-säkra skolan”

”Vi måste NPF-säkra skolan”

”Vi måste NPF-säkra skolan”För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.Innehåll från...

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar flerKunskapen kring NPF-diagnoser har ökat stort de senaste åren, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för...

Forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...

Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”

Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”

Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...

ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”

ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”

ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...

När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon

När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon

När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...