“AI kan fördubbla inlärningstakten”
Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.
– Med hjälp av AI skulle vi kunna halvera tiden som barn går i grundskolan, säger han.
Innehåll från Hjärnfonden
Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar med insamling och finansiering av hjärnforskning, samt kunskapsspridning och samhällsförändring för att alla hjärnor ska nå sin fulla potential, fria från sjukdomar. De senaste 25 åren har Hjärnfonden finansierat över 1 400 svenska forskningsprojekt tack vare generösa gåvor från privatpersoner, företag och testamenten.”I framtiden skulle läromedel av det här slaget kunna fördubbla inlärningstakten, vilket betyder att barn skulle klara av de nio grundskoleåren på fyra och ett halvt år.”
Rätt läromedel
Men den framtida digitala skolan skulle kunna bli välfungerande, menar Torkel Klingberg. Det handlar bara om att använda rätt digitala läromedel.
– De flesta digitala läromedel som används i skolor är helt enkelt inte tillräckligt bra och ibland rent av skadliga, men det finns tecken på att det är på gång att förändras. I studier har man sett att väldesignade digitala läromedel som ofta har utformats tillsammans med forskare kan vara riktigt bra – och skapar man dem tillsammans med AI skulle de kunna bli ännu mer effektiva.
Det pågår flera projekt där man använder AI i kombination med digitala läromedel. Bland annat använder Khan Academy GPT-4 – OpenAI:s mest avancerade system – för att driva Khanmigo, som är en virtuell handledare för elever och en assistent för lärare.
– I framtiden skulle läromedel av det här slaget kunna fördubbla inlärningstakten, vilket betyder att barn skulle klara av de nio grundskoleåren på fyra och ett halvt år. Om vi gör rätt typ av insatser tror jag att det här kan ske inom 10 till 15 år, säger Torkel Klingberg.
– Men det kan vara viktigt att tillägga att AI inte kommer att ersätta lärare, utan i stället fungera som ett komplement.
Vill se samarbeten
Enligt Torkel Klingberg krävs det stora satsningar och breda samarbeten för att den framtida digitala skolan ska bli möjlig.
– Jag skulle vilja se samarbeten mellan politiker, Skolverket, universitet, Edtech och läromedelsförlag för att tillsammans ta fram digitala läromedel som är verkligt effektiva. Brist på initiativ är det största hindret för att det här ska ske. Risken är att skolor sätter i gång att digitalisera sin verksamhet utan att ha någon genomtänkt plan och då kan vi få sämre lärande.
EXTERN LÄNK: Vill du läsa mer spännande hjärnforskning? Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev
Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh
Alla artiklar
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdomAtt behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...