Alexander om sin skolgång: ”Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”
Innehåll från Hjärnfonden
Redan på förskolan märktes det att han var annorlunda och han var bara fem år när han fick sin första NPF-diagnos.
– Jag sprang runt och var orolig, ville inte leka med de andra barnen, förklarar 33-årige Alexander Forselius, som är uppvuxen i Stockholm och Lidköping, och berättar hur han fick byta till en mindre förskola för barn med NPF-diagnoser.
Alexander har Aspergers syndrom*, ADHD och OCD, vilket gjorde att han i skolan bland annat hade svårt med sociala koder och samspelet med de andra eleverna.
– Jag hade också svårt för att vänta på min tur och på att läsa ämnen som jag inte var intresserad av.
Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar. Det möjliggörs genom insamling och finansiering av hjärnforskning, samt kunskapsspridning och opinionsbildning. De senaste 25 åren har Hjärnfonden, tack vare gåvor från privatpersoner, företag och testamenten, delat ut nära en miljard kronor till olika forskningsprojekt.
10-15 %
Ungefär så många av alla barn i Sverige har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF.
Källa: KIND, 2020, Remissvar Dnr: 1-50/2020
Alexander Forselius.
Foto: Daniel Ström
Anpassningar som gjorde skillnad
Skoltiden var överlag en prövning för honom, även om det i perioder gjordes anpassningar som fungerade väl – ofta efter påtryckningar från hans föräldrar, berättar Alexander.
Oftast satt han längst fram i klassrummet för att lättare behålla fokus. Att få ha lurar med musik gjorde det också lättare för honom att koncentrera sig.
– Jag fick även göra skoluppgifterna på dator och då blev det lättare, eftersom jag var intresserad av datorer. På gymnasiet fick jag också lov att jobba hemifrån vissa dagar. Något som också underlättade för honom var att han fick läsa in gymnasiet på fyra år istället för på tre.
– På så vis fick jag längre tid för varje kurs.
Idrott, med sina lagsporter och friluftsdagar, var genomgående en utmaning för Alexander.
– Därför gjordes anpassningar så att jag fick simma eller gå på gym i stället, berättar han.
Under perioder fick han gå i specialklass, med andra elever med NPF-diagnoser. Alexander minns att det ofta blev bråkigt och stökigt.
– Jag blev själv triggad att göra dumheter och regredierade i min utveckling.
Därför föredrog Alexander att gå i en vanlig klass, även om inte heller det var problemfritt.
– Jag tyckte det var roligare att gå i en vanlig klass, för det var mindre utpekande. Att gå i en specialklass upplevde jag som segregerande och man får inte heller samma sociala träning och kompisar på samma sätt.
”Känns som att tiden stått stilla”
I dag jobbar Alexander som it-konsult i musikbranschen och skapar även egen musik. Men har är fortfarande mycket engagerad i skolfrågan, som debattör och föreläsare. Han har även skrivit om sina egna erfarenheter i bokform. Och han upprörs ofta över de vittnesmål från dagens skola som han tar del av.
– Jag ser att barn i dag har samma problem i skolan som jag hade. På så vis känns det som att tiden stått stilla och att det inte skett någon större utveckling vad gäller anpassningen för barn med NPF.
Han tror att mycket handlar om en brist på vilja, på ett övergripande plan.
– Forskning finns, kunskap finns. Jag tror att det mer handlar om normer och om skolans identitet om att alla barn ska behandlas lika och göra samma resa.
Alexander Forselius efterlyser mer flexibilitet för elever med NPF, som till exempel möjligheten att studera på distans i de fall det fungerar bättre. Han ser också problem med hur läroplanen idag är utformad. Som exempel tar han obligatoriska grupparbeten och bristen på valfrihet för eleverna vad gäller vilka kurser man läser.
– Och jag tycker också att man generellt borde ha mindre klasser, där alla barn får vara med.
I dag finns tillgång till kunskap och verktyg som kan hjälpa skolor att bli mer hjärnvänliga. Genom att omsätta forskning i praktiken kan skolan bli en plats som fungerar för alla typer av hjärnor. Det är vad som menas med en hjärnmedveten skola.
* Idag ges diagnosen autism för det som tidigare beskrivs som ”autism, atypisk autism eller aspergers”.
EXTERN LÄNK: Stöd forskningen om hjärnan. Bli månadsgivare hos Hjärnfonden.
VAD ÄR NPF?
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, är ett samlingsnamn för olika tillstånd som påverkar hur hjärnan och nervsystemet fungerar och hanterar information – vilket kan leda till olika kognitiva och sociala svårigheter.
I begreppet NPF ryms diagnoserna ADHD, ADD, autismspektrumtillstånd, språkstörning, motoriska problem samt tics och Tourettes syndrom.
Källa: Hjärnfonden
Alla artiklar
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid. – Den ensamheten gör...
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsanGoda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att sociala aktiviteter är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.Innehåll från...
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsaDen som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.Innehåll från...
”Vi måste NPF-säkra skolan”
”Vi måste NPF-säkra skolan”För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.Innehåll från...
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar flerKunskapen kring NPF-diagnoser har ökat stort de senaste åren, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för...
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdomAtt behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“AI kan fördubbla inlärningstakten”
“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...