ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
Innehåll från Hjärnfonden
Caroline Ingre, överläkare och ALS-forskare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Den som drabbas av ALS blir mer och mer förlamad tills andningen slutar att fungera. De flesta som får sjukdomen är mellan 50 och 70 år, och är ofta relativt friska i övrigt.
– Om vi bara hittar ett sätt att bromsa sjukdomen kan de här människorna ha hela livet kvar. Mitt mål är att ALS ska gå från att vara en dödlig sjukdom till att bli en kronisk, som det går att leva med, säger Caroline Ingre, som är överläkare och ALS-forskare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar med insamling och finansiering av hjärnforskning, samt kunskapsspridning och samhällsförändring för att alla hjärnor ska nå sin fulla potential, fria från sjukdomar. De senaste 25 åren har Hjärnfonden finansierat över 1 400 svenska forskningsprojekt tack vare generösa gåvor från privatpersoner, företag och testamenten.
Tidig diagnos
Tillsammans med sin forskargrupp arbetar Caroline Ingre bland annat med att ta fram ett sätt att diagnostisera ALS i ett tidigt skede. I dag tar det i snitt ett år för en patient att få sin diagnos.
– Under flera år har vi drivit ett projekt där vi intervjuar alla patienter som insjuknar i ALS i Stockholm, och försöker hitta mönster i deras livsstil och miljö som kanske har triggat i gång sjukdomen. Vi tar också blodprover och andra vävnadsprover samt röntgenbilder på patienterna.
Caroline Ingres forskningsgrupp har precis sammanställt ett stort arbete där de under lång tid har tittat på magnetkamerabilder på ALS-patienter och hittat ett ”ALS-mönster”, alltså att de ser en bild på röntgen som visar att det är ALS man drabbats av, och där lokalisationen i hjärnan dessutom stämmer överens med svagheten i motsvarande kroppsdel, vilket ingen har gjort tidigare.
– Mycket av vår forskning har handlat om att hitta biologiska markörer som är associerade med olika typer av ALS, och olika uttryck av sjukdomen. Vi har exempelvis sett att en del av immunförsvaret är bra att ha aktiverat på rätt sätt för att kunna leva länge med sjukdomen.
Att få ner tiden från det att patienten drabbas av ALS till dess att diagnosen ställs innebär att de snabbare hamnar rätt inom sjukvården och får träffa experter på sjukdomen. I en inte alltför avlägsen framtid kan det betyda att man hinner bromsa sjukdomen från att utvecklas.
– När det kommer behandlingsmetoder för ALS vill man sätta in dem så tidigt som möjligt i processen för att så få nervceller som möjligt har hunnit dö.
Samarbeten över landsgränserna
För att lösa gåtan med ALS samarbetar Caroline Ingre med forskare från hela världen. Hon är bland annat del av en internationell forskningsgrupp som har träffats varje vecka i flera år.
– I en stor gemensam ALS-studie lägger vi ihop all vår data så att alla får tillgång till mycket data från olika register. Det blir lättare för oss att förstå de små nyanserna i sjukdomen när vi har ett större patientmaterial.
– Det är bland annat tack vare samarbeten över landsgränserna vi har kommit väldigt långt och gjort många viktiga framsteg inom ALS-forskningen. Vi vet otroligt mycket mer om ALS idag än vi gjorde för bara några år sedan – och något av de läkemedlen som vi testar nu är jag övertygad om kommer att fungera, tillägger hon.
“Det behövs mer tid och pengar”
Men för att få fram ett botemedel mot ALS behöver man lägga mer tid och pengar på forskningen, menar Caroline Indre.
– I dag fattas det medel för att driva långsiktiga forskningsprojekt, och därför hoppas jag att fler vill vara med i kampen mot sjukdomen.
EXTERN LÄNK: Ge en gåva till forskningen om ALS
Foto: Juliana Wolf Garcindo
Alla artiklar
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdomAtt behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“AI kan fördubbla inlärningstakten”
“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...