<< TILLBAKA TILL DN.SE

ANNONSInnehåll från Hjärnfonden

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Foto: My Matson för Hjärnfonden

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.

Tidigare i livet hade Jessica Söderfjord drabbats av utmattning och hjärntrötthet och 52 år gammal fick hon diagnosen ADHD.

– Samtidigt såg läkarna att jag hade mycket större kognitiva svårigheter än man normalt har vid ADHD, förklarar hon.

Hon fortsatte också att bli allt sämre.

– Jag jobbade som vårdadministratör när jag började få svårt att organisera mitt arbete och fick problem med inlärningen. Det blev allt svårare att hantera siffror, och till slut visste jag inte ens vilket som var varmt och kallt på kranen hemma.

Ett ryggmärgsprov visade slutligen att hon drabbats av demenssjukdomen alzheimer.

– Jag fick panik och började storgråta när jag fick beskedet. Den första tiden vaknade jag varje morgon och var jätteledsen. Jag googlade faktiskt på dödshjälp.

Alzheimers sjukdom förknippas ofta med äldre personer, men en del som får diagnosen befinner sig precis som Jessica mitt i livet.

– Jag är en kreativ och engagerad person som alltid varit väldigt aktiv. Jag har jobbat ideellt i olika idrottsföreningar, älskat att arrangera fester och middagar och att skapa med händerna.

Jessica Söderfjord.
Foto: My Matson för Hjärnfonden

Osäkerhet på den egna förmågan

I dag ser livet annorlunda ut. I samband med alzheimerdiagnosen slutade hon också att jobba.

– Det var väldigt tufft i början, men nu har jag förlikat mig med det. Det känns ändå skönt att få den här tiden jag har just nu: Jag ser till att ta hand om mig själv, hälsar på barnbarnen så ofta jag kan.

Jessica behöver samtidigt mycket vila för att orka med.

– Om jag ska göra en sak, till exempel gå på någon tillställning, behöver jag vila tre dagar före och tre dagar efter.

Hon har också svårt att minnas vilken dag det är och vad som är inbokat. Dessutom har hon blivit extremt ljudkänslig och behöver hjälp när hon ska laga mat.

Osäkerheten på den egna förmågan är det hon upplever som allra jobbigast.

– Jag har alltid kastat mig ut i det okända. Nu har jag blivit mer osäker och orolig. Jag har till exempel slutat köra bil, även om min läkare sagt att jag skulle kunna fortsätta köra.

Fakta: Om Hjärnljus

Jessica är en av tre personer som medverkar i Hjärnfondens julkampanj Hjärnljus. Genom att dela sin berättelse vill hon öka kunskapen om alzheimer, särskilt vikten av att upptäcka sjukdomen i tid, och visa varför forskningen måste fortsätta framåt.

I kampanjen visualiseras tre neurologiska sjukdomar – ALS, Parkinsons sjukdom och alzheimer – genom specialdesignade ljusslingor. Varje slinga blinkar i ett unikt mönster som illustrerar hur nervceller och synapser gradvis förlorar sin funktion vid respektive sjukdom.

Fokuserar på det som fungerar

Oron och mardrömmarna att gå vilse är också återkommande. Därför har Jessicas sambo Daniel platsinfo inlagt på sin mobil, så att han kan se var hon befinner sig.

Daniel är hennes stora stöd.

– Min sambo är fantastisk och stöttar mig. Vi har även valt att få samtalsstöd om saker som kan uppstå hemma, och det har stärkt oss.

Men det går så klart upp och ner. Alzheimer är fortfarande en dödlig sjukdom och den som drabbas blir hela tiden sämre.

– Jag försöker att fokusera på det som fungerar och njuta av det, för jag vet att jag kan må sämre om bara några månader. Man lär sig att hitta lycka i stunden, konstaterar hon.

Vissa perioder och beslut är tuffare än andra.

– Emellanåt har jag ordentliga dippar. Just nu känns boendefrågan jättejobbig. När behöver jag flytta till ett särskilt boende? Vi är inte där än, men den dag Daniel inte orkar längre är det dags.

För Jessica, som alltid varit ideellt engagerad, har det blivit naturligt att numera fokusera sitt engagemang på alzheimerfrågan. Att delta i Hjärnfondens julkampanj är därför en självklarhet för henne.

– Det är så viktigt att alla som stöttar forskningen kring alzheimer krokar arm och det är häftigt att få vara med om de forskningsframsteg som faktiskt görs. Jag vill inte att mina egna barn ska behöva gå igenom det jag gör just nu – och ingen annan heller, för den delen.

”Behöver hitta patienterna i rätt tid”

Alzheimerforskningen har onekligen tagit stora kliv framåt de senaste åren. Med medicinering kan man idag fördröja sjukdomsförloppet. Nyligen har dessutom ett blodprov utvecklats som gör det möjligt att upptäcka alzheimer långt innan de första symtomen märks, något som kommer att vara avgörande, konstaterar Joakim Ramsberg, forsknings- och samhällschef på Hjärnfonden:

– Vi står inför väldigt stora genombrott i närtid, men nu behöver vi ta det sista steget: Vi behöver hitta patienterna i rätt tid och vi behöver få fram en behandling som stoppar sjukdomen helt och hållet.

Joakim Ramsberg, forsknings- och samhällschef på Hjärnfonden.
Foto: My Matson för Hjärnfonden

Bidrag till fortsatt forskning är därför helt avgörande och Hjärnfondens julkampanj är ett sätt att göra skillnad på.

– Julen är en tid för hopp och omtanke. Och forskningen är just det hopp som finns för dem som drabbats av alzheimer och andra hjärnsjukdomar.

Fakta: Alzheimers sjukdom

I dag lever omkring 150 000 människor i Sverige med en demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen och står för cirka två tredjedelar av fallen. Vid alzheimer förändras hjärnan gradvis: amyloida plack bildas mellan nervcellerna och andra proteiner ansamlas inne i cellerna. Det stör hjärnans kommunikation, vilket gör att nervceller förtvinar och dör – framför allt i de delar som styr minne, språk och orienteringsförmåga. När hjärnans vävnad krymper påverkas förmågan att tänka, minnas och hantera vardagen.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Alzheimers sjukdom

Fakta: Om Hjärnfonden

Hjärnfonden är en insamlingsstiftelse som arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fritt från hjärnans sjukdomar. Organisationen finansierar svensk hjärnforskning samt arbetar med kunskapsspridning och opinionsbildning på hjärnans område.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hjärnfonden och är ej en artikel av Dagens Nyheter.

Läs också

Thomas kämpar för framtidens parkinsonpatienter

Thomas kämpar för framtidens parkinsonpatienter

Thomas kämpar för framtidens parkinsonpatienterFoto: My Matson för HjärnfondenThomas Mattson trodde det var en nerv som kommit i kläm, och vägrade först tro att han fått Parkinsons sjukdom. Nu deltar han i en revolutionerande studie med stamcellstransplantation – en...

27-åriga Victoria lever med ALS och kämpar för forskningen

27-åriga Victoria lever med ALS och kämpar för forskningen

27-åriga Victoria lever med ALS och kämpar för forskningenFoto: My Matson för HjärnfondenVictoria Sandsjoe var bara 21 år när hon fick diagnosen ALS. I dag bidrar hon – tillsammans med Hjärnfonden – till forskning och sprider kunskap om den dödliga sjukdomen: ”Det här...

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienterEn ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att...

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdomSvensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens...

Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskare

Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskare

Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskareFoto: My MatsonAnorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som i värsta fall kan vara livshotande. Tack vare forskning inom området och senare års forskningsframgångar om sjukdomens orsaker ser vi...

Saga blev fri från anorexin

Saga blev fri från anorexin

Saga blev fri från anorexinSaga tillsammans med sina föräldrar Peter och Sofia. Foto: PrivatEfter två års kamp mot anorexin är Peter Roos dotter Saga numera friskförklarad. – Blanda inte ihop sjukdomen med personen. Och fortsätt visa kärlek, är några av hans råd till...

Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”

Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”

Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid. – Den ensamheten gör...

Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan

Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan

Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsanGoda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att sociala aktiviteter är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.Innehåll från...

Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa

Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa

Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsaDen som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.Innehåll från...

”Vi måste NPF-säkra skolan”

”Vi måste NPF-säkra skolan”

”Vi måste NPF-säkra skolan”För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.Innehåll från...

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar flerKunskapen kring NPF-diagnoser har ökat stort de senaste åren, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för...

Forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...

Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”

Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”

Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...

ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”

ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”

ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...

När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon

När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon

När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...