Därför påverkar könet när du får din diagnos
– Problemet är att flickor och pojkars symptom kan ta sig olika uttryck på gruppnivå, vilket kan bero både på sociala förväntningar och biologiska faktorer som hormoner.
Innehåll från Hjärnfonden
När man utreder ADHD eller autism bedöms alla, oavsett kön, utifrån samma grundkriterier. För ADHD innebär detta att man tittar på symptom som impulsivitet, ouppmärksamhet och hyperaktivitet, medan man vid en autismutredning bland annat tar hänsyn till svårigheter med kommunikation och interaktion, upprepade beteenden och överkänslighet för olika typer av sinnesintryck.
– Problemet är att flickor och pojkars symptom kan ta sig olika uttryck på gruppnivå, vilket kan bero både på sociala förväntningar och biologiska faktorer som hormoner. Flickor blir också i yngre åldrar ofta bättre på att dölja sina svårigheter för att passa in, säger Lotta Borg Skoglund, som är överläkare i psykiatri och grundare av SMART Psykiatri.
Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar med insamling och finansiering av hjärnforskning, samt kunskapsspridning och samhällsförändring för att alla hjärnor ska nå sin fulla potential, fria från sjukdomar. De senaste 25 åren har Hjärnfonden finansierat över 1 400 svenska forskningsprojekt tack vare generösa gåvor från privatpersoner, företag och testamenten.
Hormonernas betydelse
Lotta Borg Skoglund arbetar med utredning och behandling av NPF-diagnoser. Sedan några år tillbaka har hon tillsammans med sin forskargrupp fokuserat alltmer på könsskillnader och hormonella faktorer i relation till psykiatriska diagnoser och psykisk hälsa.
– Vi tittar specifikt på hormonernas betydelse för flickor med ADHD. Vi vet sedan tidigare att signalsubstansen dopamin, som spelar en central roll i symptomen vid ADHD, påverkas av könshormonet östrogen. I början av menscykeln när östrogennivåerna stiger upplever många kvinnor också att deras ADHD-symtomen är lindrigare.
Men vid ägglossningen när kroppen i stället börjar producera hormonet progesteron blir det en helt annan effekt i hjärnan, förklarar Lotta Borg Skoglund.
– Då berättar många flickor och kvinnor med ADHD att de får kämpa mycket hårdare för att inte hamna i konflikter eller få ångest. De här processerna i hjärnan är såklart inte unika vid en ADHD-diagnos utan många av symtomen vid autism kan också påverkas av de hormonella svängningarna.
Okunskap kring symptom leder till att tjejer får sin diagnos senare
Eftersom flickors hormoner förändras mycket under en och samma månad, och därför också deras symptom, kan det vara svårt för omgivningen att tolka dem korrekt. Pojkar som lever med en helt annan hormonell situation upplevs ofta ha en mer stabil symptombild över tid.
– Samtidigt har den forskning som finns på NPF i väldigt hög utsträckning gjorts på pojkar. Därför har vi lärt oss att tolka de här diagnoserna enligt en manlig norm, vilket betyder att vi inte riktigt har förstått att de kan se annorlunda ut för flickor och kvinnor, säger hon och fortsätter:
– Det är till exempel vanligare att man tar till en psykosocial förklaringsmodell för flickors svårigheter medan pojkars symptom oftare får en medicinsk-biologisk förklaring. Vi tolkar ofta det som att flickor mår dåligt på grund av något i deras miljö, exempelvis att de är mobbade eller har det svårt hemma.
Konsekvensen av att vi har svårt att se ADHD och autism hos flickor är att de ofta får sin diagnos mycket senare än pojkar.
– I snitt handlar det enligt vår forskning om så mycket som fyra år, och det är ofta år fyllda av lidande för flickorna och deras familjer. Många hinner utveckla samsjuklighet som till exempel ångest, depression, ätstörningar och självskadebeteenden. Vi ser att de här flickorna konsumerar mycket vård och det är vanligt att de har flera olika mediciner. Det vi ser är att det ofta blir en brantare uppförsbacke i livet för de som får sin diagnos i tonåren eller som ung vuxen jämfört med de som är i början av skolåldern.
Kunskap och forskning saknas
För att fånga upp fler flickor och hjälpa dem i ett tidigt skede behövs mer forskning om kvinnlig ADHD och autism, menar Lotta Borg Skoglund.
– Vi saknar viktig kunskap på det här området. I princip handlar det om att börja bygga upp grunderna i vår forskning. Nu hoppas vi att fler ska vilja vara med och ta reda på hur vi skapar den bästa vården för flickor med NPF. Med rätt stöd och insatser kommer det att gå bättre i livet för dem. I förlängningen kommer det att kunna påverka även hur deras barn och barnbarn kommer att må. Jag ser en ökad satsning på flickor och unga kvinnor med NPF som en möjlighet att påverka psykisk hälsa i generationer framåt.
EXTERN LÄNK: Läs mer om Hjärnfonden
Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh
Alla artiklar
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdomAtt behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“AI kan fördubbla inlärningstakten”
“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...