Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskning
Allt fler unga söker vård för anorexia nervosa. För den här gruppen har familjeterapi visat sig vara en av de mest effektiva behandlingarna för att häva självsvälten.
– Mycket handlar om att bekräfta föräldrarna och hjälpa dem att hitta sin egen kompetens, konstaterar överläkaren Ulf Wallin.
Innehåll från Hjärnfonden
Det är ännu oklart om fler barn och tonåringar drabbas av anorexia nervosa än tidigare eller om det endast är fler som söker hjälp. Men faktum är att antalet unga patienter ökat de senaste åren, en ökning som dessutom accelererade under pandemin.
– Nivån har hållit i sig och vi ser ingen tydlig minskning ännu, säger Ulf Wallin, överläkare på kompetenscentrum ätstörningar Syd – psykiatri, habilitering och hjälpmedel.
Samtidigt har patienterna också blivit allt yngre, många är inte äldre än 11-12 år. En möjlig förklaring tror Ulf Wallin står att finna på sociala medier.
– Vi ser en sexualisering av prepubertala flickor på till exempel Tiktok. Dessutom utsätts barn idag för ökad prestationspress i skolan.
Anorexia nervosa
Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär kraftigt begränsat matintag och förvrängd kroppsuppfattning. De flesta som insjuknar är unga och sjukdomen kan ge allvarliga medicinska följder, men tidig behandling ökar chanserna för tillfrisknande.
Mångårig erfarenhet
Ulf Wallin har behandlat patienter med anorexi sedan 1980-talet och började tidigt med familjeterapi, ett område som han också forskat på. Behandlingen sker i tre steg.
– Steg ett är symtomfokuserat och handlar om att häva svälten. En patient i svält har inte tillgång till emotionella eller kognitiva resurser och när kroppen svälter minskar metabolismen och kroppen kan inte heller tillgodogöra sig eventuella läkemedel.
I den här fasen gäller det också att hjälpa föräldrarna att förstå att de tillsammans med oss i vården kan hjälpa sitt barn mot ett tillfrisknande. Behandlingen är högst konkret: Vid andra mötet har familjen med sig mat som de äter, samtidigt som terapeuten intervenerar och samtalar med dem.
– Då ser jag hur föräldrarna hanterar måltidssituationen. Här är det viktigt att föräldrarna krokar arm, så att barnet känner sig tryggt.
Han lyfter också eventuella syskons roll.
– Man behöver frigöra syskonen från att gå in och bli matpoliser. Annars känner sig patienten väldigt ensam i familjen.
När patienten väl ått upp i vikt fokuseras behandlingen på att patienten ska komma igång med det vanliga livet, som att återvända till skolan.
– I den här fasen vidgar vi också perspektivet: Vad finns det för andra bekymmer som också kan påverka patientens mående? Har patienten till exempel en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ADHD eller autism? Det är inte ovanligt med samsjukhet och man kan därför behöva göra en ny bedömning.
Den tredje fasen är framtidsorienterad. Nu ska patienten ha hittat tillbaka till sitt vanliga liv och föräldrarna ha lärt sig att på nytt lita på sitt barn.
– Det verkar som att familjeterapi är den mest effektiva startmotorn för att häva svälten. Efter ett år är 50 procent av patienterna friska. Det belyser att det fortfarande finns ett behov av att fortsätta forska om behandlingen för att kunna utforma ännu bättre stöd. Och friskförklarandet är ingen garanti – en del patienter beskriver anorexi som en sjukdom som kan komma och gå under livet, konstaterar Ulf Wallin.
Han poängterar också att behandling av anorexia aldrig kan luta sig mot en enda metod. I teamet kring patienten finns därför också ofta både sjukgymnast och dietist.
”Att rusta familjen med kunskap om sjukdomen är också väldigt viktigt”
Mer forskning behövs
Anorexia nervosa är en svårbehandlad och allvarlig psykiatrisk sjukdom, som i värsta fall kan vara livshotande och det är därför viktigt att få behandling. Tack vare dagens forskning går det att bli frisk från sjukdomen och majoriteten av patienterna tillfrisknar. Men sett ur perspektivet att det är en av de minst beforskade psykiatriska sjukdomarna, både vad gäller orsak och behandlingsmetoder, finns det fortfarande ett stort behov av fortsatt forskning på området.
I det sammanhanget är Hjärnfondens stöd till forskningen viktigt, menar Ulf Wallin:
– Anorexia nervosa är en komplex sjukdom, det är så mycket vi fortfarande söker svar på. Mycket återstår för att hitta bra behandling och förstå hur hjärnan påverkas. Vi behöver både förstå sjukdomen bättre och forska mer kring olika behandlingar.
För Ulf Wallin blir dock varje tillfrisknad patient ett kvitto på att det går att göra skillnad. Det är också förklaringen till hans mångåriga engagemang:
– När man i behandlingen möter en tonåring som inte mår bra och är snabb med att avvisa en och ens stöd, kan jag samtidigt se den ledsna och förtvivlade lilla ungen som döljer sig därinne. Att sedan få följa patienternas resa mot ett tillfrisknande och se hur de likt fjärilar vecklar ut vingarna och fladdrar iväg i livet – när man fått uppleva det några gånger blir det svårt att välja ett annat yrke.
Om du eller någon i din närhet kämpar med en ätstörning, kan du alltid vända dig till din vårdcentral för hjälp och stöd. Du hittar också värdefull information och stöd hos organisationerna SHEDO och Frisk & Fri.
Alla artiklar
Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskare
Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskareFoto: My MatsonAnorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som i värsta fall kan vara livshotande. Tack vare forskning inom området och senare års forskningsframgångar om sjukdomens orsaker ser vi...
Saga blev fri från anorexin
Saga blev fri från anorexinSaga tillsammans med sina föräldrar Peter och Sofia. Foto: PrivatEfter två års kamp mot anorexin är Peter Roos dotter Saga numera friskförklarad. – Blanda inte ihop sjukdomen med personen. Och fortsätt visa kärlek, är några av hans råd till...
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid. – Den ensamheten gör...
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsanGoda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att sociala aktiviteter är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.Innehåll från...
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsaDen som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.Innehåll från...
”Vi måste NPF-säkra skolan”
”Vi måste NPF-säkra skolan”För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.Innehåll från...
Alexander om sin skolgång: ”Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”
Alexander om sin skolgång: "Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF"Vi har elbilar och kan snart åka till mars – men för barn som lever med NPF är skolan fortfarande en stor utmaning. Det menar Alexander Forselius som minns svårigheterna från sin egen...
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar flerKunskapen kring NPF-diagnoser har ökat stort de senaste åren, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för...
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdomAtt behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“AI kan fördubbla inlärningstakten”
“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...