Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan
Innehåll från Hjärnfonden
Det finns flera olika livsstilsfaktorer som kan bidra till bibehållen och ökad hjärnfunktion, minska risken för sjukdom och påverka hälsan positivt rent generellt.
Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, leder den numera världsomspännande FINGER-forskningen, där vart och ett av handens fingrar står för en livsstilsfaktor: hälsosam kost, fysisk aktivitet, liksom sociala och kognitiva aktiviteter (som läsning och korsordslösning) samt koll på hjärt- och kärlvärden.
Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet.
Foto: Stefan Zimmerman
EXTERN LÄNK: Läs om hur du kan påverka hjärnhälsan
– Det räcker inte att täcka in en aspekt, det gäller att ha en helhetssyn. Det är också det som är det unika med vår studie, konstaterar Miia Kivipelto.
I Sverige har 36 procent av männen och 25 procent av kvinnorna högt blodtryck, men nästan hälften av de drabbade är omedvetna om sin sjukdom och får ingen behandling.
Källa: thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(21)01330-1
I en rapport från IHE, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, på uppdrag av Hjärnfonden, framkommer att låg fysisk aktivitet är den livsstilsfaktor som påverkar flest av hjärnans sjukdomar negativt.
Under den inledande studiens gång fick Miia Kivipelto och hennes forskarteam något av en aha-upplevelse:
– Vi hade inte riktigt själva fattat hur viktigt det sociala var, men de sociala aktiviteterna var det som deltagarna uppskattade mest.
Det sociala ”fingret” har därför fått en ännu större tyngd i de FINGER-studier som just nu genomförs runt om i världen. Miia Kivipelto berättar att det ute i de svenska kommunerna finns ett stort intresse att arbeta förebyggande utifrån FINGER-studiens resultat.
– Vi har startat ett svenskt nätverk för kommuner som vill arbeta FINGER-inspirerat, eller som redan startat sådana aktiviteter, och där finns över 90 kommuner representerade.
I de här fallen handlar det framför allt om kommuner som vill skapa mötesplatser för att stimulera äldre, men Miia Kivipelto poängterar att förebyggande arbete för att förhindra hjärnohälsa inte är något som enbart berör de äldsta.
– Det är aldrig för tidigt eller för sent att förändra sin livsstil.
Därför har hennes team också dragit igång ett nytt projekt som riktar sig till barn och ungdomar– High Five for Life. I London pågår just nu en studie kring hur universitetsstudenter kan förändra sin livsstil. Och mer forskning är nödvändig.
– Det behövs verkligen mer forskning på området, inte minst vad gäller de sociala faktorerna. Blodtryck och kolesterol kan vi ju mäta, men hur mäter vi ensamhet eller stress?
Det finns ett samband mellan bristande arbetsförhållanden och stressrelaterad psykisk ohälsa. I en nysläppt rapport från Försäkringskassan, lägesrapport II: Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv, 2024, visar dessutom en undersökning bland sjukskrivna att cirka 80 procent av dem som är sjukskrivna i psykiatriska diagnoser upplever att stress bidrog till sjukskrivningen.
EXTERN LÄNK: Hjärnfondens reformförslag för ett hållbart arbetsliv
Joakim Ramsberg, forsknings- och samhällschef på Hjärnfonden, understryker också vikten av fortsatt forskning vad gäller hjärnhälsa och livsstilsfaktorer.
– Varje ny studie ökar vår förståelse. Det är också viktigt att fortsätta grundforskningen: Vad gäller hjärnans funktioner återstår fortfarande det mesta att upptäcka.
Han tycker också det är viktigt att samhället i stort underlättar för människor att skaffa levnadsvanor som är bra för hjärnhälsan.
– Vi behöver bygga samhällen som uppmuntrar till fysisk aktivitet. Det kan handla om belysning i parker så att det känns tryggt att röra sig ute, eller att det finns cykelbanor som det inte känns livsfarligt att cykla på.
Joakim Ramsberg, forsknings- och samhällschef på Hjärnfonden.
Foto: Fredrik Hjerling
Mötesplatser för social samvaro är också viktiga, och här menar Joakim Ramsberg att till exempel idrottsföreningar kan göra mycket för att fler ska känna sig inkluderade.
– Och i arbetslivet finns det mycket att göra på organisatorisk nivå, så att medarbetarna slipper hög stressbelastning under lång tid och får möjlighet till återhämtning.
Att högt blodtryck ökar risken för både stroke och Alzheimer är välkänt, men många svenskar lever med förhöjt blodtryck utan att ha en aning om det. Ett vårdförlopp, likt det för mammografi, borde även finnas vad gäller blodtryckskontroll, anser Joakim Ramsberg.
Tobaks- och alkoholpolitiken är ett annat område där det finns förändringar att göra.
Joakim Ramsberg efterlyser också större samverkan mellan olika samhällsaktörer:
– Det är viktigt att vi bestämmer oss för var ansvaret för folkhälsan ligger och bestämmer oss för hur vi tillsammans kan arbeta mest effektivt.
Hjärnfondens arbete med livsstilsfaktorer för bättre hjärnhälsa
Hjärnfonden arbetar för att främja hjärnhälsa. Goda levnadsvanor är en faktor som påverkar hjärnhälsan, riskfaktorer en annan. Genom att öka kunskapen om att livsstilsfaktorer påverkar hjärnhälsan, stärka forskningen och skapa ett samhälle som underlättar hälsosamma val, kan hjärnhälsan i samhället förbättras.
Alla artiklar
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid. – Den ensamheten gör...
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsaDen som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.Innehåll från...
”Vi måste NPF-säkra skolan”
”Vi måste NPF-säkra skolan”För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.Innehåll från...
Alexander om sin skolgång: ”Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”
Alexander om sin skolgång: "Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF"Vi har elbilar och kan snart åka till mars – men för barn som lever med NPF är skolan fortfarande en stor utmaning. Det menar Alexander Forselius som minns svårigheterna från sin egen...
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar flerKunskapen kring NPF-diagnoser har ökat stort de senaste åren, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för...
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdomAtt behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“AI kan fördubbla inlärningstakten”
“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...