TILLBAKA TILL DN.SE >>

ANNONSInnehåll från Hjärnfonden

Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande

Många föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk forskning.

Innehåll från Hjärnfonden

Anett Sundqvist, professor i psykologi och biträdande professor vid Linköpings universitet, talade på Barnhjärnans dag, som arrangeras av Hjärnfonden.

I dag vet vi att digitala medier kan påverka små barns beteende, språk och minne, men en ny svensk långtidsstudie visar att det även handlar om andra faktorer och inte bara är knutet till skärmtiden. Anett Sundqvist, professor i psykologi och biträdande professor vid Linköpings universitet, är en av forskarna bakom studien “Att växa upp i en digital värld”.

– Det är inte bara barnens användande av digitala medier som påverkar deras utveckling, utan hur föräldrarna använder sina mobiler har också en stor inverkan, förklarar hon.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Hjärnfonden

Hjärnfonden

Hjärnfonden arbetar med insamling och finansiering av hjärnforskning, samt kunskapsspridning och samhälls­förändring för att alla hjärnor ska nå sin fulla potential, fria från sjukdomar. De senaste 25 åren har Hjärnfonden finansierat över 1 400 svenska forskningsprojekt tack vare generösa gåvor från privatpersoner, företag och testamenten.

”Det är ju inte mobilen i sig som är farlig utan allt som tar uppmärksamhet från att barnet ska förstå sig själv eller sin värld”

Senare språkutveckling

I studien, som har följt 90 barn från nio månader till fem års ålder, framgick det att föräldrar som ofta är upptagna av sina mobiler har barn som är senare i sin språkutveckling.

– För att ett litet barn ska kunna utveckla sitt språk behöver han eller hon hjälp att förstå världen, men en förälder som är försjunken i sin skärm har inte möjlighet till det. Vi tror att vi kan kolla lite på mobilen och samtidigt göra något annat, men så fungerar inte vår hjärna biologiskt sett. I stället kommer vi att exempelvis missa att den där bollen åkte in under bordet och inte förstå barnets reaktion. Då kan vi inte heller hjälpa barnet att sätta ord på det som hände, säger Anett Sundqvist och fortsätter:

– När föräldern missar saker i samspelet med barnet blir barnet kanske argt och lite mer högljutt för att få uppmärksamhet, vilket i sin tur kan leda till att föräldern blir irriterad och säger till barnet att vara tyst – och då blir barnet ännu argare. Det blir alltså en ond cirkel.

Högljutt användande

Om man måste använda mobilen tillsammans med barnet tipsar Anett Sundqvist om att använda den högljutt, det vill säga att man till exempel berättar att man ska skicka ett sms till mormor, vad man ska skriva och kanske samtidigt visa en bild från när barnet träffade mormor senast.

– Om vi i stället använder mobilen tyst blir det färre ord och färre situationer som barnet kan förstå. Det är ju inte mobilen i sig som är farlig utan allt som tar uppmärksamhet från att barnet ska förstå sig själv eller sin värld är inte bra. Att sitta med näsan i en bok hela tiden skulle vara lika skadligt, men en bok har ett slut. Det har inte internet.

Planera mobilanvändandet

För de flesta av oss är en värld utan mobiler inte längre ett alternativ och vi behöver vara digitala för att vardagen ska fungera, men har man ett litet barn kan det vara bra att tänka igenom hur man använder mobilen och vilka konsekvenser det användandet har, menar Anett Sundqvist.

– I dag planerar vi för många olika saker i våra liv, men när det gäller mobilen och digital medieanvändning får saker bara hända. Det är nog på tiden att vi börjar planera och fatta gemensamma familjebeslut även när det gäller användandet av mobilen för oss vuxna.

EXTERN LÄNK: Vill du läsa mer spännande hjärnforskning? Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Alla artiklar

Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”

Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”

Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid. – Den ensamheten gör...

Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan

Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan

Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsanGoda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att sociala aktiviteter är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.Innehåll från...

Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa

Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa

Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsaDen som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.Innehåll från...

”Vi måste NPF-säkra skolan”

”Vi måste NPF-säkra skolan”

”Vi måste NPF-säkra skolan”För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.Innehåll från...

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar flerKunskapen kring NPF-diagnoser har ökat stort de senaste åren, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för...

Forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...

Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”

Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”

Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...

ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”

ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”

ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...

När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon

När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon

När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...