Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter
En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag.
– Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.
Innehåll från Hjärnfonden
Alzheimer är den vanligaste orsaken till demenssjukdom och tros orsakas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Det leder till försämrat närminne, lokalsinne och tidsuppfattning. Många drabbade får också svårt att uttrycka sig och problem med vissa kroppsrörelser. Ångest och förvrängd verklighetsuppfattning hör också till sjukdomsbilden.
Alzheimers sjukdom upptäcktes för över hundra år sedan, men det är först på senare år som stora forskningsgenombrott gjorts för att bättre förstå uppkomsten av den dödliga hjärnsjukdomen.
– Tidigare har man inte haft verktyg för att studera sjukdomen på det sätt vi gör idag, konstaterar Michael Schöll, forskare och professor vid Göteborgs universitet.
Om Hjärnfonden
Hjärnfonden är en insamlingsstiftelse som arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar. Genom att finansiera hjärnforskning och sprida kunskap förbättrar de människors välbefinnande, hälsa och förmåga att växa, så att fler kan leva längre och med bättre livskvalitet.
Svensk forskning i topp
Numera kan man upptäcka alzheimer genom att ta prov på ryggvätska eller genom att mäta ansamlingar av protein i hjärnan med så kallad PET-kamera. Metoderna utförs dock endast på specialistmottagningar, medan de flesta patienter fortfarande får sin diagnos på vårdcentralen. Där har läkarna hittills inte haft tillgång till pålitliga diagnosmetoder, något som lett till både sena och felaktiga diagnoser.
Men nu har bland annat forskare vid Göteborgs universitet tagit fram en revolutionerande metod, som testats och validerats i omfattande studier av bland annat forskare i Lund. Genom ett vanligt blodprov kan man med god säkerhet säga om det finns alzheimerrelaterade förändringar eller inte.
– Nu har vi i teorin alltså möjlighet att mäta de här förändringarna i hjärnan på vilken vårdcentral som helst.
Samtidigt har flera nya läkemedel utvecklats. Ett av dem, som godkändes i Europa förra året, står Uppsalaforskaren Lars Lannfelt bakom.
– Sverige är ett framstående land inom alzheimerforskningen och det här läkemedlet är en svensk succéhistoria, konstaterar Michael Schöll.
Stöd från Hjärnfonden avgörande
De nya behandlingarna bygger dock på tidig upptäckt. De flesta som idag får en alzheimerdiagnos kan ha börjat utveckla sjukdomen för uppemot 20 år sedan. Tidig diagnos är en förutsättning för effektiv behandling.
Michael Schöll leder därför en omfattande studie för att ta fram effektiva metoder för tidig upptäckt. Ett projekt som finansieras med stöd från bland annat Hjärnfonden.
– Vi är väldigt tacksamma för bidragen från Hjärnfonden. Vår forskning står och faller med extern finansiering – utan bidragsgivare som Hjärnfonden kan vi inte göra någonting, poängterar Michael Schöll.
Studien genomförs i Västra Götalandsregionen och dess primärvård, totalt 105 vårdcentraler är involverade. Alla invånare mellan 50 och 80 utan alzheimerdiagnos har erbjudits att återkommande testa sin egen, kognitiva förmåga via en app. Testerna kompletteras sedan med blodprov.
– Styrkan i metoden är att man kan göra testerna ofta och hemma. Då kan man upptäcka subtila förändringar i sin egen, kognitiva förmåga över tid.
Studien påbörjades 2024 och beräknas pågå till slutet av det här decenniet.
– Den har på kort tid blivit en av de största studierna i sitt slag i världen, konstaterar Michael Schöll.
”Nu har vi i teorin alltså möjlighet att mäta de här förändringarna i hjärnan på vilken vårdcentral som helst.”
Hoppas på attitydförändringar
Enligt honom skulle det rent praktiskt vara relativt enkelt och inte heller särskilt kostsamt att införa den här typen av diagnostik i den ordinarie sjukvården men det är avgörande att de kan sedan kan leda till rätt behandling.
– Hittills har det tagit lång tid innan framgångar inom alzheimerforskningen omsätts i praktiken. Jag önskar att beslutsfattarna inser hur akut det är att man inom vården snabbare tar tillvara nya forskningsrön och att vi har ett stort behov av tillgång till nya läkemedel.
Michael Schöll hoppas dock att en attitydförändring är på gång, i och med den senaste tidens många forskningsframgångar:
– Min förhoppning är att vår studie blir omkörd av verkligheten och att vissa av metoderna införs i vården redan innan vår studie är klar.
Alzheimers sjukdom
I dag lever omkring 150 000 människor i Sverige med en demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen och står för cirka två tredjedelar av fallen. Vid alzheimer förändras hjärnan gradvis: amyloida plack bildas mellan nervcellerna och andra proteiner ansamlas inne i cellerna. Det stör hjärnans kommunikation, vilket gör att nervceller förtvinar och dör – framför allt i de delar som styr minne, språk och orienteringsförmåga. När hjärnans vävnad krymper påverkas förmågan att tänka, minnas och hantera vardagen.
Ge en gåva i samband med alzheimerdagen
Drygt 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom och förlorar gradvis sitt minne. Den siffran beräknas dessutom fördubblas till år 2050. Det får inte ske och därför behöver forskningen ditt bidrag nu.
Alla artiklar
Alzheimer före 50 – Andreas och familjen om kampen, sorgen och framtidsoron
Alzheimer före 50 – Andreas och familjen om kampen, sorgen och framtidsoronDe flesta förknippar alzheimer med åldrande och minnesförlust. Men sjukdomen drabbar även yngre, och kan ta sig olika uttryck. Andreas Persson var endast 47 år när han fick sin diagnos.Innehåll...
Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom
Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdomSvensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens...
Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskning
Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskningAllt fler unga söker vård för anorexia nervosa. För den här gruppen har familjeterapi visat sig vara en av de mest effektiva behandlingarna för att häva självsvälten. – Mycket handlar om att...
Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskare
Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskareFoto: My MatsonAnorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som i värsta fall kan vara livshotande. Tack vare forskning inom området och senare års forskningsframgångar om sjukdomens orsaker ser vi...
Saga blev fri från anorexin
Saga blev fri från anorexinSaga tillsammans med sina föräldrar Peter och Sofia. Foto: PrivatEfter två års kamp mot anorexin är Peter Roos dotter Saga numera friskförklarad. – Blanda inte ihop sjukdomen med personen. Och fortsätt visa kärlek, är några av hans råd till...
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid. – Den ensamheten gör...
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsanGoda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att sociala aktiviteter är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.Innehåll från...
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsaDen som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.Innehåll från...
”Vi måste NPF-säkra skolan”
”Vi måste NPF-säkra skolan”För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.Innehåll från...
Alexander om sin skolgång: ”Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”
Alexander om sin skolgång: "Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF"Vi har elbilar och kan snart åka till mars – men för barn som lever med NPF är skolan fortfarande en stor utmaning. Det menar Alexander Forselius som minns svårigheterna från sin egen...
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar flerKunskapen kring NPF-diagnoser har ökat stort de senaste åren, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för...
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdomAtt behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“AI kan fördubbla inlärningstakten”
“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...