Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Att behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en demensutredning.
– Vi var helt fördärvade. Jag vet inte riktigt om man kan försvara att man måste vänta så länge på att komma dit, säger hans fru Annika.
Innehåll från Hjärnfonden
EXTERN LÄNK: Swisha 25 kr till forskningen om Alzheimers sjukdom
Demenssjukdomar kan visa sig i många olika former och på olika platser. För Benny Carlsson i Helsingborg gjorde den det framför larmpanelen vid ytterdörren när han och hustrun Annika skulle gå hemifrån. Det var hösten 2022 och trots att han kunde koden förstod inte Benny hur man använder knappsatsen som de haft i flera år.
– Det kändes som att det var där det började, men det hade förmodligen börjat tidigare. Jag spelar jättemycket golf och vid en punkt började plötsligt bollarna sprida sig över hela Helsingborg, berättar han och får medhåll av hustrun Annika.
Hon berättar hur sjukdomen också har påverkat golfrundorna på andra vis.
– Det är svårt just nu med vinnarskallen och Alzheimerhjärnan. De går inte bra ihop. När han tappar koncentrationen under 20 minuter i en golfrunda så är humöret inte så trevligt. Det kommer och går, säger hon.
Annika och Benny Carlsson på semester i Spanien, 2019.
Ovissheten var värst
Efter incidenten vid larmpanelen besökte Benny vårdcentralen för att ta prover. Han fick snabbt beskedet att han skulle skickas vidare till minnesmottagningen.
Det var där det började dra ut på tiden. Han fick ett brev som talade om att de hade tolv månaders väntetid.
– Det funkar ju inte, då hade de lika gärna kunnat lägga in oss på psyket eftersom man var helt fördärvad av att man inget visste. Jag var lite påstridig och tyckte att det här var för dåligt. Till slut fick vi en återbudstid efter fyra månader, berättar Annika.
När de väl fick komma till minnesmottagningen kände sig Benny väl omhändertagen och nio veckor efter att han gjorde ryggvätskeprovet fick han beskedet att han med 98 procents säkerhet har Alzheimers sjukdom.
– Det tog ett halvår från det att vi gjorde första testet tills vi fick ett utlåtande. Det är lång tid att vänta när man är dålig. Tiden i detta läge springer ju ifrån en och om man ska sätta in mediciner så ska man ju göra det tidigt, säger Annika Carlsson.
Mådde inte bra
Benny berättar att han inte alls mådde bra när han fått beskedet, vilket många runt honom också märkte av.
– Det var fyra-fem veckor när jag inte alls var mig själv. Jag fick byta till enklare arbetsuppgifter på jobbet. Men det största tappet var att jag inte längre får köra motorcykel, som jag älskar att göra. Läkaren sa att jag får koncentrera mig på golfen istället.
Forskningen för att få fram snabbare och mer träffsäkra testmetoder för att kunna fastställa Alzheimerdiagnos har länge pågått över hela världen. På senare år har flera genombrott på området gjorts. Flera av dem av svenska forskare. Ett viktigt framsteg gäller forskning på blodbaserade biomarkörer som ska göra att man med hjälp av ett blodprov kan upptäcka Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadie.
– Jag tycker att det låter jättevettigt och att det kan ge ett snabbare svar så att man slipper oroa sig så mycket. Jag tänker hela tiden på hur det hade varit ifall Benny hade varit en ensam människa. Är man i den situationen är det svårt att orka stå på sig, säger Annika.
– Det är själva processen som tar för lång tid, men all personal vi har träffat har varit fantastiska, lägger Benny till.
Familjen ordnade en överraskningsfest för Benny när han fyllde 60.
Samlade in pengar till forskning
När Benny nyligen fyllde 60 år överraskade Annika och deras son honom med en fest. Istället för presenter startade de en insamling till Hjärnfonden. Efter festen kunde de konstatera att de samlat ihop 25 000 kronor som de kunde skänka vidare för att stötta forskningen om sjukdomar kopplade till hjärnan.
– Förhoppningsvis kommer insamlingen resultera i lite mer hjälp till forskningen och snabbare svar. Som det är nu tar det alldeles för lång tid att få en Alzheimerdiagnos. Jag hoppas att forskningen kan hjälpa till med att man kommer att få snabbare svar, säger Annika.
”Man får passa på”
Det är inte bara nutiden som förändras när man får ett besked som det här. Även framtiden blir en annan än den man hade föreställt sig. När vi pratar med Annika och Benny över ett videosamtal är det höst i Sverige, men paret sitter i solgasset utanför sin lägenhet i Torrevieja, strax söder om Alicante. De pratar om att göra saker medan de fortfarande kan. Snart ska de också åka till Liverpool när hemmalaget möter Manchester United, något Benny länge drömt om att göra.
– Vi köpte lägenheten här 2015 och åker hit ett par gånger om året. Efter allt som hänt sa vi att nu tar vi tjänstledigt i fem veckor och rymmer. Man får passa på eftersom man inte vet hur fort det kommer att gå, berättar Benny.
– Vår plan var ju att vi skulle sitta här när vi blir äldre. Nu får vi kanske snabba på det hela lite, avslutar Annika.
Följ Benny och Annika på Instagram: instagram.com/inte_en_siffra_ratt
Motorcykeln har varit en stor del av Bennys liv. När han fick Alzheimersdiagnosen blev han tvungen att sälja den.
Vanligaste symtomen på Alzheimers sjukdom
Minnesproblem som påverkar vardagen
Minnessvårigheter brukar vara det första tecknet på Alzheimers sjukdom. Att komma ihåg och minnas det du gjorde nyss är svårt. Närminnet försämras. Det är svårt att komma ihåg vad du åt till middag eller vad du såg på TV kvällen innan. Tider, platser, avtalade datum för möten och aktiviteter glöms bort. Ofta leder detta till upprepade frågor.
Tidsuppfattning och orienteringsförmåga
Tidsuppfattningen och orienteringsförmågan försämras ofta. Försämrad tidsuppfattning kan leda till problem med att hålla reda på vilket år, månad eller dag det är eller uppskatta hur lång tid som har gått. Orienteringsförmågan används till exempel till att hitta rätt.
Utmaningar att planera och lösa problem
En del får svårt att koncentrera sig, allt tar mycket längre tid och det blir svårt att exempelvis följa ett vanligt matrecept, läsa en tidning eller betala sina räkningar. Den exekutiva förmågan som tidigare var så självklar blir ett problem. Handlingsförmågan påverkas ofta i ett tidigt skede. Att tänka ut, planera och utföra en handling blir plötsligt svårt. Att hantera mobiltelefonen och fjärrkontrollen till teven kan vara en utmaning.
Nedsatt språk och räkneförmåga
Förmågan att räkna, hålla reda på siffror och klockslag kan vara ett problem och att förstå och läsa av klockan blir en utmaning. Språket blir allt fattigare och du får svårt att hitta rätt ord och uttryck vilket leder till att det är lätt att stanna upp mitt i en konversation. Det blir också allt besvärligare att formulera sig skriftligen i texter och kortare meddelanden.
Mobilen i kylskåpet och andra beteendemässiga symtom
Placera och flytta runt saker på ovanliga ställen så att du sedan inte hittar dem är exempel på vanliga beteendemässiga symtom som förekommer vid Alzheimers sjukdom.
Psykologiska symtom
Till exempel nedstämdhet/depression, oro/ångest, apati och irritation eller ilska förekommer hos en del. Återkommande grubblerier över den egna nedsatta förmågan kan skapa ångest och depression.
Dra sig tillbaka från socialt liv
Med insikten att något inte står rätt till känner många sig mindervärdiga och otillräckliga. En del känner skam och vill inte prata öppet om sina problem. Det kan upplevas jobbigt att träffa och umgås med många människor samtidigt. Det kan leda till att den drabbade drar sig undan socialt umgänge och fritidsaktiviteter.
EXTERN LÄNK: Swisha 25 kr till forskningen om Alzheimers sjukdom
Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar med insamling och finansiering av hjärnforskning, samt kunskapsspridning och samhällsförändring för att alla hjärnor ska nå sin fulla potential, fria från sjukdomar. De senaste 25 åren har Hjärnfonden finansierat över 1 400 svenska forskningsprojekt tack vare generösa gåvor från privatpersoner, företag och testamenten.
Alla artiklar
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid. – Den ensamheten gör...
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsanGoda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att sociala aktiviteter är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.Innehåll från...
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsaDen som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.Innehåll från...
”Vi måste NPF-säkra skolan”
”Vi måste NPF-säkra skolan”För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.Innehåll från...
Alexander om sin skolgång: ”Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”
Alexander om sin skolgång: "Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF"Vi har elbilar och kan snart åka till mars – men för barn som lever med NPF är skolan fortfarande en stor utmaning. Det menar Alexander Forselius som minns svårigheterna från sin egen...
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar flerKunskapen kring NPF-diagnoser har ökat stort de senaste åren, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för...
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“AI kan fördubbla inlärningstakten”
“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...