Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom
Innehåll från Hjärnfonden
– Även om ålder är en riskfaktor är Alzheimers sjukdom inte en naturlig del av åldrandet, säger Beata Ferencz, sakkunnig på Hjärnfonden.
Alzheimer kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan, som leder till att hjärnans nervceller efter hand förtvinar. Vanliga symtom är försämrat närminne, sämre lokalsinne och tidsuppfattning, svårigheter att uttrycka sig och problem med vissa kroppsrörelser. Med tiden får den som har kognitiv svikt allt svårare att klara vardagen. Många blir också oroliga, får ångest och kan ha det svårt att planera.
Förutom det lidande som sjukdomen orsakar både drabbade och anhöriga innebär alzheimer stora kostnader. Tillsammans med andra demenssjukdomar kostar alzheimer samhället 57,4 miljarder kronor varje år, i direkta och indirekta kostnader.
Alzheimers sjukdom
I dag lever omkring 150 000 människor i Sverige med en demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen och står för cirka två tredjedelar av fallen. Vid alzheimer förändras hjärnan gradvis: amyloida plack bildas mellan nervcellerna och andra proteiner ansamlas inne i cellerna. Det stör hjärnans kommunikation, vilket gör att nervceller förtvinar och dör – framför allt i de delar som styr minne, språk och orienteringsförmåga. När hjärnans vävnad krymper påverkas förmågan att tänka, minnas och hantera vardagen.
Svensk forskning i världsklass
På senare år har alzheimerforskningen lett till stora genombrott, inte minst i Sverige.
– Sverige har alltid varit ledande inom alzheimerforskningen och nu händer otroligt mycket. Det är verkligen ett paradigmskifte, konstaterar Beata Ferencz.
Inte minst har stora landvinningar gjorts vad gäller diagnostisering. Svenska forskare har till exempel utvecklat ett blodprov, som med 90 procents säkerhet kan upptäcka om en patient med minnessvårigheter har alzheimer, forskning som Hjärnfonden varit med och finansierat.
– Det är inte ovanligt att man i dag får en felaktig diagnos eller att den uteblir helt.
Därför är det viktigt att stärka såväl primär- som specialistvården i användandet av nya forskningsgenombrott. En tidig diagnos är en förutsättning för tidiga insatser som kan fördröja sjukdomsförloppet.
Nya, sjukdomsmodifierande läkemedel är även på väg mot den svenska marknaden. En av de mer omtalade behandlingarna har också fått forskningsstöd från Hjärnfonden.
– Generellt har de nya läkemedlen potential att bromsa kognitiv försämring, konstaterar Beata Ferencz.
Att behandlingarna snabbt börjar användas inom vården är inte bara viktigt för patienternas skull, utan även för den fortsatta forskningen, som till stor del bygger på de behandlingar som tillämpas.
Kräver ökade resurser
I takt med att Sveriges befolkning blir allt äldre växer också antalet alzheimerpatienter. På global nivå väntas det totala antalet demenssjuka öka från 47 till 132 miljoner personer fram till år 2050. Trycket på vården kommer därför att öka.
– Vi behöver en snabb implementering av nya behandlingar, men också öka kunskapen inom primärvården, idag är kunskapen om alzheimer inte tillräcklig. Vården måste få resurser till detta.
”Sverige har alltid varit ledande inom alzheimerforskningen och nu händer otroligt mycket.”
Nationell kraftsamling
Hjärnfonden vill att regeringen säkerställer tydlig ansvarsfördelning i den nationella demensstrategin, inför årlig uppföljning med indikatorer – inklusive för alzheimer – samt kopplar resurser till aktörernas uppdrag
– I framtiden kan de kognitiva mottagningarna i större utsträckning behöva ansvara för både behandling och uppföljning. För det krävs resurser, men också ett nationellt uppdrag för att kunna samverka, dela information och arbeta effektivt.
Och fortfarande behövs mer grundforskning kring uppkomsten av Alzheimers sjukdom.
– Generellt är kunskapen om hjärnan låg och vi vet fortfarande inte allt om orsakerna bakom Alzheimers sjukdom. Vi har gjort stora landvinningar, men de här framstegen är bara början. Forskningen måste få resurser som står i paritet med sjukdomsbördan.
Om Hjärnfonden
Hjärnfonden är en insamlingsstiftelse som arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar. Genom att finansiera hjärnforskning och sprida kunskap förbättrar de människors välbefinnande, hälsa och förmåga att växa, så att fler kan leva längre och med bättre livskvalitet.
Ge en gåva i samband med alzheimerdagen
Drygt 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom och förlorar gradvis sitt minne. Den siffran beräknas dessutom fördubblas till år 2050. Det får inte ske och därför behöver forskningen ditt bidrag nu.
Alla artiklar
Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter
Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienterEn ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att...
Alzheimer före 50 – Andreas och familjen om kampen, sorgen och framtidsoron
Alzheimer före 50 – Andreas och familjen om kampen, sorgen och framtidsoronDe flesta förknippar alzheimer med åldrande och minnesförlust. Men sjukdomen drabbar även yngre, och kan ta sig olika uttryck. Andreas Persson var endast 47 år när han fick sin diagnos.Innehåll...
Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskning
Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskningAllt fler unga söker vård för anorexia nervosa. För den här gruppen har familjeterapi visat sig vara en av de mest effektiva behandlingarna för att häva självsvälten. – Mycket handlar om att...
Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskare
Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskareFoto: My MatsonAnorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som i värsta fall kan vara livshotande. Tack vare forskning inom området och senare års forskningsframgångar om sjukdomens orsaker ser vi...
Saga blev fri från anorexin
Saga blev fri från anorexinSaga tillsammans med sina föräldrar Peter och Sofia. Foto: PrivatEfter två års kamp mot anorexin är Peter Roos dotter Saga numera friskförklarad. – Blanda inte ihop sjukdomen med personen. Och fortsätt visa kärlek, är några av hans råd till...
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid. – Den ensamheten gör...
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsanGoda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att sociala aktiviteter är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.Innehåll från...
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsaDen som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.Innehåll från...
”Vi måste NPF-säkra skolan”
”Vi måste NPF-säkra skolan”För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.Innehåll från...
Alexander om sin skolgång: ”Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”
Alexander om sin skolgång: "Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF"Vi har elbilar och kan snart åka till mars – men för barn som lever med NPF är skolan fortfarande en stor utmaning. Det menar Alexander Forselius som minns svårigheterna från sin egen...
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar flerKunskapen kring NPF-diagnoser har ökat stort de senaste åren, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för...
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdomAtt behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“AI kan fördubbla inlärningstakten”
“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...