”Vi måste NPF-säkra skolan”
För AnnSophie Forsells båda söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF-diagnos ska få rätt förutsättningar:
– Vi måste NPF-säkra skolan och sluta att endast se våra unga som en kostnad.
Innehåll från Hjärnfonden
För AnnSophie Forsells båda söner fungerade lågstadiet bra, men i takt med att kraven ökade fick de allt svårare och mådde allt sämre. AnnSophie upplevde att skolan inte erbjöd stöd i den omfattning som behövdes och att hon själv i stället fick kämpa för att få den hjälp hon hade rätt till. Under perioder var hon därför själv med i skolan på förmiddagen innan hon gick till sitt jobb som undersköterska på eftermiddagen.
– Båda mina barn föll offer för att okunskap och budget gick före behov, säger hon.
AnnSophie märkte hur bristen på förståelse från lärarna påverkade sönerna negativt. Deras självkänsla sjönk, och de blev snabbt stämplade som stökiga i stället för att få det stöd de behövde. I sjätte klass blev äldste sonen sjukskriven för utmattningssyndrom, och drabbades sedan även av social fobi och depression. Högstadiet för äldsta sonen präglades av ofrivillig frånvaro från skolan och livet kändes utsiktslöst och sonen led av självmordstankar.
– När jag knackade på hans dörr på morgonen visste jag inte om han överlevt natten, berättar AnnSophie.
EXTERN LÄNK: Läs mer om psykisk ohälsa hos barn
Också hennes yngsta son mådde så dåligt i skolan att han inte längre ville leva.
– När han gick i fjärde klass hittade jag honom med att förbereda självmord: ”Det är ingen idé att du köper julklappar åt mig, mamma, för jag lever inte då.” Då fick jag ansvariga på skolan att dra i nödbromsen.
Sonen placerades i en särskild undervisningsgrupp och resultatet märktes efter bara några veckor. Han upptäckte att han hade kapacitet att lära och ingen såg längre på honom som en lat och jobbig elev. Därför gick han också ut grundskolan med godkända betyg.
Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar. Det möjliggörs genom insamling och finansiering av hjärnforskning, samt kunskapsspridning och opinionsbildning. De senaste 25 åren har Hjärnfonden, tack vare gåvor från privatpersoner, företag och testamenten, delat ut nära en miljard kronor till olika forskningsprojekt.
10-15 %
Ungefär så många av alla barn i Sverige har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF.
Källa: KIND, 2020, Remissvar Dnr: 1-50/2020
AnnSophie Forsell.
Lyckats vända nederlaget till framgång
Hennes söner är idag 23 och 25 år. Trots alla bakslag har de lyckats vända nederlaget till framgång. Efter att ha läst in gymnasiet på Komvux utbildar de sig nu till fysioterapeut respektive ingenjör.
Men det tynger AnnSophie att inte tillräckligt mycket har förändrats. Okunskapen gör så mycket skada. Hon vill dock inte lägga skulden på enskilda lärare.
– Jag tror de gör ett jäkla bra jobb under förutsättningar vi många gånger inte kan föreställa oss.
AnnSophie menar att det i stället handlar om att större och strukturella förändringar behövs. Därför ser hon positivt på att skolministern aviserat om ökad NPF-undervisning i lärarutbildningen – men anser inte att det räcker.
– Det kommer ju att ta 20 år innan det får någon effekt. Vi måste få till ett NPF-lyft för de lärare som i dag finns ute på skolorna.
För att nå målet måste politikerna på allvar ta itu med frågan:
– Är det någonstans kunskap och förståelse ska in är det hos våra politiker, för det här är på många sätt också en ekonomisk fråga, säger AnnSophie.
Vill vara en samhällsförändrare
Sönernas svåra skoltid gick även ut över AnnSophie, som i flera omgångar själv sjukskrevs för utmattning. Ändå har hon hela tiden engagerat sig för att fler ska få upp ögonen för NPF i skolan. Sedan 2012 har hon samlat in pengar till Hjärnfonden – under några år genom föreningen ”Kung över livet” och på senare tid på egen hand. Sammanlagt har hon varit med och dragit in omkring 600 000 kronor och hoppas att framöver kunna arrangera en tredje NPF-gala.
– Pengarna bidrar till att forskningen, som redan idag gett otroliga resultat, kan fortsätta. Men det är också viktigt att resultaten av forskningen implementeras ute i verksamheten.
Förra året lämnade hon över en namninsamling om att NPF-säkra skolan med flera tusen underskrifter och vittnesmål till riksdagen. Hon driver också Instagram-kontot ”Kungamamman”, där hon delar med sig av sina erfarenheter.
– Jag vill vara en samhällsförändrare och bidra till en utveckling som skapar bättre förutsättningar för morgondagens barn och unga.
EXTERN LÄNK: Stöd forskning om hjärnan. Bli månadsgivare hos Hjärnfonden.
VAD ÄR NPF?
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, är ett samlingsnamn för olika tillstånd som påverkar hur hjärnan och nervsystemet fungerar och hanterar information – vilket kan leda till olika kognitiva och sociala svårigheter.
I begreppet NPF ryms diagnoserna ADHD, ADD, autismspektrumtillstånd, språkstörning, motoriska problem samt tics och Tourettes syndrom.
Källa: Hjärnfonden
Alla artiklar
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”
Pia 94 år: ”Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid. – Den ensamheten gör...
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan
Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsanGoda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att sociala aktiviteter är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.Innehåll från...
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa
Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsaDen som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.Innehåll från...
Alexander om sin skolgång: ”Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”
Alexander om sin skolgång: "Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF"Vi har elbilar och kan snart åka till mars – men för barn som lever med NPF är skolan fortfarande en stor utmaning. Det menar Alexander Forselius som minns svårigheterna från sin egen...
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar flerKunskapen kring NPF-diagnoser har ökat stort de senaste åren, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för...
Forskning i framkant ger hopp för framtiden
Forskning i framkant ger hopp för framtidenFoto: Sören AnderssonForskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.Innehåll från...
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”
Fredriks ex-fru fick ALS: ”Vi befann oss i dödens väntrum”När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet...
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”Foto: Mattias PetterssonFlera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att...
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”
ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”Foto: My MatsonLäkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest - ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande. – De frågade vad jag själv trodde att det...
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom
Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdomAtt behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en...
Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Svensk upptäckt bakom ny AlzheimerbehandlingSverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen...
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening
När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödföreningNär Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att möjligheten till vård och anhörigstöd inte ser likadan ut i alla delar av landet. Då tog hon saken i egna händer – och startade en...
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”
ALS-sjuka Victoria, 24: “Jag kan bara vänta på en ny bromsmedicin”Victoria Sandsjoe fick ALS som 21-åring och är en av de yngsta i Sverige med diagnosen. Nu vill hon sprida kunskap om sjukdomen och hoppas att fler vill stötta forskningen om ALS.– Någon gång kommer det...
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline...
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljon
När Johan blev sjuk samlade bästa kompisarna in en miljonNär Johan, 30 år, drabbades av den obotliga sjukdomen ALS ville hans bästa vänner göra något. De bestämde sig för att samla in pengar till Hjärnfonden och forskningen om ALS. Tre år senare är insamlingen snart...
“AI kan fördubbla inlärningstakten”
“AI kan fördubbla inlärningstakten”Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, som är aktuell med boken “Framtidens digitala lärande”, finns det mycket som pekar på det.– Med hjälp av AI...
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar...
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande
Forskare: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändandeMånga föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk...
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Därför påverkar könet när du får din diagnosVarför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt...