Det råder en oroande trend kring hur många som drabbas av hjärtinfarkt i Sverige. John Pernow har arbetat som hjärtläkare på Karolinska Universitetssjukhuset sedan 1991. I dag är han även professor i kardiologi på Karolinska institutet. Han berättar att sedan en tid tillbaka har kurvorna börjat gå åt fel håll.

– Tidigare har det varit en nedgång när det gäller hur många som drabbas av hjärtinfarkt men den senaste tiden har den nedgången planat ut, säger han.

Speciellt dystra ser siffrorna ut kring juletid, då man ser en ökning av antalet som drabbas av hjärtinfarkter. Forskningen har inget svar på varför det ser ut så. Enligt John Pernow kan det bero på allt från ökad stress till ett generellt mer omfattande alkoholintag. Men det är inte allt som går åt fel håll. Av de som redan har drabbats av en hjärtinfarkt har återinsjuknandet minskat, tack vare forskningen. Det man nu behöver bli bättre på är att hitta vilka som riskerar att drabbas från första början.

– I den bästa av världar så skulle man vilja kunna ta ett blodprov från friska individer och hitta markörer för en ökad risk att insjukna i hjärtinfarkt och framförallt inom den närmaste tiden. Den typen av markörer kallar vi biomarkörer.

Svenskt initiativ kan förhindra hjärtinfarkt

Internationellt sett är det främsta vapnet mot den höga dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar ett svenskt initiativ. I Sverige pågår världens största studie inom hjärta, kärl och lunga. I befolkningsstudien SCAPIS har sex universitet och universitetssjukhus gått samman och undersökt 30 000 svenskar med målet att på sikt kunna hitta och behandla sjukdom innan den uppstår.

– Det är troligen en bra väg framåt. Man undersöker ju väldigt många, sedan ser de vilka av individerna som får hjärtinfarkt eller annan typ av hjärt-kärlsjukdom och kan gå tillbaka och se vad som utmärker de här individerna. Förhoppningsvis kan man hitta ämnen som man kan använda som en markör för framtida risk hos enskilda individer, säger John Pernow.

John Pernow, hjärtläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och professor i kardiologi på Karolinska institutet.

Hos personerna som undersökts i studien tittar man till exempel efter om det finns förändringar i hjärtats blodkärl, som tyder på att det finns risk för en hjärtinfarkt. Hos de 30 000 som undersöktes hittade man sådana förändringar hos 40 procent. De flesta hade små förändringar, men en av 20 hade större förändringar utan att själva veta om det. Att hitta dem på det här viset är väldigt kostsamt, men nu forskar man på teknik för att exempelvis hitta de som är i riskzonen med hjälp av ett enkelt blodprov. Alltså exakt det som John Pernow hoppas på.

– I studien utförs en speciell typ av röntgenundersökning för att påvisa förekomst av åderförkalkning i kärlen. Då kan man med analyser i blodproverna se vilka markörer i blodet som är kopplade till risk för att ha åderförkalkning och en framtida hjärtinfarkt. Det finns bra förutsättningar att kunna hitta känsliga markörerna, säger John Pernow.

Blir det känslosamt när du ser unga och gamla drabbas av den här typen av sjukdomar?

– Ja, det är det ju absolut. Det är ju så många som drabbas och när vi pratar om hjärtinfarkt är det personer som är mitt i livet som drabbas. Sedan blir det en kronisk sjukdom, även om man haft en hjärtinfarkt och den har behandlats väl finns det en ökad risk att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt.

Har du någon önskan som skulle kunna hjälpa forskningen på det här området?

– Det är om man vill ge lite pengar till forskningen. Det hjälper definitivt och är det viktigaste man kan göra.

Skulle de hjälpa mycket om alla skippade en julklapp och istället gav pengarna till forskningen?

– Ja, absolut. Det behöver inte vara några stora gåvor. Kommer det från många människor gör det stor nytta.