Annons
Innehåll från Mastercard

Marianne Rundström: Så kan vi minska äldres digitala oro

”Jag åkte till banken för att få hjälp att installera Mobilt BankID. Det är viktigt att våga söka hjälp – men också att samhället visar de äldre var de kan få stöd”, säger tv-profilen Marianne Rundström, 69.

Tre av tio svenskar över 65 år känner sig otrygga när de betalar digitalt, visar en ny Novus-undersökning. Tv-profilen Marianne Rundström, 69, vill gjuta mod i alla äldre som tycker att det digitala livet känns krångligt eller osäkert. – Det är inte så svårt som du tror. Mitt tips är att börja med något som känns roligt och stimulerande, säger hon.

Besök Betalningshjälpen – här kan du få personlig hjälp att komma igång med en digital vardagsekonomi

En ny Novus-undersökning från Mastercard visar att nästan var tredje svensk över 65 år känner sig otrygga när de betalar digitalt, till exempel räkningar via internetbanken eller gör köp online. Ungefär var femte tycker att digitala betalningslösningar är krångliga eller svåra.

Enligt Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och Internet” står cirka en miljon svenskar, de flesta äldre, utanför det digitala samhället. De antingen saknar internet eller använder det så sällan att de inte kan nyttja den nya tekniken fullt ut.

Hjälpte en dam med biobiljetten

– Det digitala utanförskapet är ett stort problem, och det har gått fort! För inte så länge sedan kunde du klara dig utan digitala lösningar, det fanns oftast ett alternativ. Men nu klarar du dig inte längre, säger Marianne Rundström och ger ett exempel:

– Strax före coronakrisen gick jag på bio och före mig i kön stod en dam som bara hade en hundralapp. När killen i kassan sa ”Kan du swisha?” såg hon alldeles förskräckt ut. De på biografen kunde inte hjälpa henne så jag betalade hennes biljett.

Marianne påpekar att utanförskapet både är praktiskt – du kanske inte kan gå på bio, åka buss eller betala dina räkningar – men också känslomässigt.
– Du känner dig till sist inte delaktig i samtiden. Att minska det här utanförskapet borde vara samhällets ansvar: att se till att människor inte blir marginaliserade.

”Pandemin har gjort oss mer digitala”

Marianne Rundström är känd för många svenskar från hennes många år som programledare för ”Gomorron Sverige”. När hon sa upp sig från SVT och skrev boken ”Passé – de ofrivilliga pensionärerna” blev hon en stark röst för Sveriges äldre som har mer att ge och vill fortsätta arbeta trots att många arbetsgivare ser dem som förbrukade. Idag är hon 69 år och jobbar som moderator och krönikör bland annat.

Under coronakrisen har Marianne följt råden för ”70-plussare” och har bott ensam på sommarstället på Väddö utanför Stockholm.
– Det digitala är min bästa kompis i karantänen. Jag ser tv-serier, läser tidningar, lyssnar på poddar, sitter i videomöten. Orionteatern sände en föreställning digitalt. Jag surfade in på den och tänkte ”Det där skulle jag vilja gå på!” Och i nästa stund insåg jag: ”Men jag är ju där – fast digitalt!”

Pandemin har snabbt gjort oss mer digitala eftersom vi inte haft något val, menar Marianne.

– När coronakrisen ebbat ut är jag övertygad om att vi kommer fortsätta med många av de digitala aktiviteter vi startat under krisen. Det digitala gapet riskerar att öka, och det är viktigare än någonsin att vi hjälper dem som är digitalt utanför.

Nya digitala möjligheter för äldre

Marianne betonar att krisen skapat massor av nya möjligheter – inte minst för äldre som inte är så rörliga, eller som bor i glesbygd där utbudet av varor, tjänster och evenemang är mindre.
– Till exempel digitala musik- och teaterföreställningar, vandringar på muséer och videomöten då man samlas och kanske fikar ihop, eller möts kring något tema. Äldre har också massor att vinna på att sköta sin ekonomi och sina kontakter med myndigheter hemifrån. Och tänk att kunna köpa hem vilka varor du vill!

”Kunskap bästa boten mot oro”

Marianne tror att äldres digitala oro ofta beror på brist på tillit:

– Man kan vara rädd för att bli lurad, eller för att tekniken inte ska fungera. Då tror jag att kunskap är bästa boten. Ju mer du lär dig desto tryggare känner du dig. Mitt tips är att skaffa Mobilt BankID som är en identitetshandling på nätet. Själva idén med ett BankID är att garantera säkra betalningar.

Undersökningar pekar samtidigt på positiva trender. För tio år sedan räknades två av tio personer över 75 år som internetanvändare – i dag sju av tio, enligt Internetstiftelsen.

I Mastercards Novus-undersökning svarar hela 85 procent av svenskar över 65 år att de är på internet varje dag. 70 procent använder sin smartmobil dagligen och 90 procent betalar sina räkningar på nätet.

Vilka är då Mariannes tips till den som känner sig osäker digitalt, men vill komma igång? Och vad behöver omgivningen bidra med?
Här listar hon 5 saker.

1 Hjälp och stöd
Jag åkte till banken för att få hjälp att installera Mobilt BankID. Det är viktigt att våga söka hjälp – men också att samhället visar de äldre var de enkelt kan få relevant stöd. Att erbjuda utbildningar till alla över 65 vore en god idé. Pensionärsorganisationerna har en viktig roll här, att driva opinionen men också att informera sina medlemmar om hur viktigt det är att komma igång digitalt.

Mastercard har nyligen lanserat sajten Betalningshjälpen tillsammans SPF Seniorerna och några av Sveriges största banker. Sajten vänder sig till personer som vill komma igång med en digital vardagsekonomi – till exempel betala räkningar, handla varor och föra över pengar digitalt. Man kan få personlig hjälp på sajten genom att ringa, mejla eller ange sitt nummer och bli uppringd.

Sajten vänder sig också till anhöriga som vill stötta en familjemedlem att prova det digitala.

– Ett väldigt bra initiativ! Jag tror på det personliga mötet, konkret hjälp och tillgänglighet, säger Marianne.

2 Ta till dig känslan: ”Det digitala är för mig”
– Handen på hjärtat, jag tror att många måste ändra inställning. Vi kan inte längre skjuta upp det digitala, eller tänka: ”Det här är inget som jag kan eller har sysslat med, och därför inget för mig.” Det digitala är kort sagt ingen framtidsfråga, utan här och nu för oss alla.

3 Börja med något roligt
– Starta med att lära dig något som direkt ger dig glädje och inspiration. Kanske vill du börja titta på tv-serier, handla mat på nätet eller ha videosamtal med släkt och vänner? 

4 Ödmjukhet från de yngre
– För yngre är det digitala en självklarhet. Jag tror att det är viktigt att de visar en ödmjukhet inför oss äldre som inte vuxit upp med tekniken. Många äldre är rädda för att vara till besvär. Har du en förälder, en mor- eller farförälder som behöver stöd, erbjud din hjälp!

5 Prata mer
– Tekniken utvecklas otroligt snabbt! Jag ser ibland hur folk slår ner blicken när de får frågan om de har Swish, som om de skämdes för att svara nej. Men det är inget att skämmas för! Jag tror att vi behöver prata mer om de digitala utmaningarna, våga fråga varandra och hjälpas åt.

Vill du lära dig mer om digitala betalningar? Läs mer på Betalningshjälpen där du också kan du få personlig hjälp

Jobbade på SVT i 22 år

  • Namn: Marianne Rundström.
  • Ålder: 69.
  • Bor: Lägenhet i centrala Stockholm, och sommarställe på Väddö.
  • Familj: Tre söner och tre barnbarn.
  • Yrke: Journalist, programledare, moderator.
  • Karriär i urval: Jobbade på Sveriges Radio med bland annat ”Dagens Eko”, ”Studio Ett”, ”Tendens” och ”Förmiddag”. Gick över till SVT där hon var programledare för ”Gomorron Sverige” och ”Agenda” samt har lett valvakor och partiledardebatter med mera. 2016 kom hennes bok ”Passé – de ofrivilliga pensionärerna ut” och hon sa upp sig från SVT efter 22 år. Jobbar idag som föreläsare, moderator och krönikör, bland annat.

Så digitala är Sveriges 65-89-åringar

Källa: Novus-undersökning från Mastercard gjord i maj 2020.

9 av 10 betalar räkningar på nätet

90 % betalar räkningar regelbundet med internetbank
85 % använder internet varje dag
70 % använder smartmobil varje dag
52 % använder Swish
51 % använder sociala medier regelbundet
40 % använder regelbundet olika streamingtjänster för tv, radio, poddar och musik (som SVT Play, Netflix, Spotify)

En anhörig är bästa läraren

Hur lär du dig bäst om nya betalningssätt?
• Via en anhörig/familj, 43 %

  • Av en bankkontakt, 16 %
  • Via internet och sökningar på nätet, 15 %

Bara 6 procent föredrar kontanter

Hur betalar du helst i vardagen?

89 % med kort
6 % med kontanter
5 % digitala betalningar som Swish eller annat sätt