På frontlinjen för sanningen: Journalisternas kamp i världens farligaste zoner
I konfliktzoner världen över riskerar journalister sina liv för att rapportera sanningen.
Emma Bouvin, Mellanösternkorrespondent för Dagens Nyheter beskriver en vardag där säkerheten alltid måste komma först.
– Man måste alltid ha en plan b – och helst en plan c och d för att kunna ta sig ut.
Innehåll från Pressbyrån
Under det senaste decenniet har Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex blivit allt rödare, och 2024 var ett år som innebar ett dramatiskt bakslag för pressfriheten världen över. I samband med Pressfrihetens dag lyfter Pressbyrån fram berättelser från journalister i aktuella konfliktzoner och där pressfriheten är under stort hot. Ett arbete med ständiga risker och utmaningar, menar Emma Bouvin.
– Det skiljer sig åt i olika delar av Mellanöstern, men i regionen finns ett stort antal auktoritära länder där man som journalist behöver ha koll på spelreglerna. Dessa förändras dessutom ofta, vilket gör att man behöver goda lokala kontakter för att hålla sig ajour. Ofta krävs tillstånd för att kunna jobba utan att riskera att bli gripen eller bortkörd. Man måste alltid vara förberedd på att snabbt kunna lämna området.
Att resa till platser som svenska utrikesdepartementen avråder från kräver ett omfattande säkerhetsarbete. Resor planeras in i minsta detalj, hemmaredaktionen följer journalisterna via appar och skyddsutrustning är alltid med. Samarbetet med lokala journalister är avgörande för att förstå riskerna på plats, men även samarbetet med andra internationella journalister och mediehus i Sverige är viktigt.
– När det gäller säkerhet spelar konkurrens ingen roll, då jobbar vi tillsammans för journalistikens bästa. Jag måste också acceptera att människor försöker hindra mig i mitt arbete, svara på tusen frågor från soldater och byråkrater om vad jag håller på med och hantera att intervjupersoner är livrädda för att prata öppet om vad som sker. Det är ofta frustrerande, men det känns också väldigt viktigt. Motståndet finns när regeringar och regimer inte vill att världen ska få veta, då är det extra relevant att söka sanningen.
Allvarliga inskränkningar i pressfriheten
Mellanöstern är en av de regioner där pressfriheten är mest hotad. Enligt Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex är stora delar av regionen markerade som ”mycket allvarlig situation”. Inhemska journalister löper störst risk – men även utländska reportrar är utsatta, vilket det aktuella fallet med svenske Joakim Medin, fängslad i Turkiet, visar.
– Värst är det för de inhemska journalisterna som riskerar både sin frihet och sina liv bara för att de gör sina jobb. Men det aktuella exemplet med svenska Joakim Medin som sitter fängslad i Turkiet, dit han åkte för att rapportera, visar att ingen korrespondent kan känna sig helt säker, säger Emma Bouvin och fortsätter:
– Konflikter och politisk instabilitet påverkar pressfriheten allvarligt, vilket vi ser i Turkiet där journalister har fängslats enbart för att de rapporterat kritiskt om den sittande presidenten. Likaså i Israel, där tv-kanalen Al Jazeera har förlorat sitt sändningstillstånd och blivit av med redaktioner för att den israeliska regeringen inte tycker om det de sänder. Det allra tydligaste exemplet ser vi i Gaza.
Rekordmånga dödade journalister
Enligt Reportrar utan gränsers senaste årsrapport dödades 54 journalister världen över under 2024, varav 31 i konfliktzoner – en rekordhög siffra. Behovet av skyddsutrustning och stöd är större än någonsin.
Fotojournalisten Hussein Abdel Jawad från Gaza vittnar om ett extremt ansträngt läge i Gaza, där journalister systematiskt utsätts för direkta attacker i ett försök att tysta och förhindrar journalister att föra ut sanningen till omvärlden.
– Syftet är att sprida skräck och avskräcka oss från att rapportera. Hittills har vi förlorat över 210 journalistkollegor som har fallit som martyrer genom åren. Vi lider också av en fullständig brist på skyddsutrustning, och utöver det saknas elektricitet och stabila internetförbindelser. Som ni ser – och som världen bevittnar – har den tekniska infrastrukturen i Gaza blivit ett mål. Elstationer, generatorer och telekommunikationsföretag har attackerats, och ständiga störningar på nätverken är en del av en systematisk strategi för att hindra oss från att nå ut med vår berättelse till omvärlden, berättar Hussein Abdel Jawad.
Pressfriheten – en demokratisk grundpelare
Den 3 maj uppmärksammas Pressfrihetens dag världen över. I år känns dagen mer angelägen än någonsin, i en tid då det fria ordet är under attack på flera håll.
Pressbyrån, som grundades 1906 för att sprida det fria ordet, har länge arbetat för pressfriheten. För att uppmärksamma Pressfrihetens dag ytterligare har Pressbyrån halva priset på tidningar och magasin, där delar av intäkterna går till stöd och skydd för journalister i konfliktzoner – genom Reportrar utan gränser.
– Vi vill påminna svenskarna om att varje gång de köper en tidning, så stöder man dem som gör att vi får nyheterna till oss – journalisterna som fortfarande lyckas rapportera oberoende från platser där pressfriheten är under attack, säger Lennart Schultz, kommunikationschef på Pressbyrån.
Emma Bouvin vill fortsätta att uppmana läsare att inte vända bort blicken.
– Ta del av nyheter och stötta mediebolag som åker till utmanande länder och platser för att rikta strålkastare mot sådant som makthavare försöker mörka. Man stöttar genom att läsa tidningar och titta på tv-nyheter och använda ilskan som uppstår av det man ser och hör till något konstruktivt, säger hon.
Utan journalister som vågar rapportera från världens mest utsatta platser riskerar vi att förlora en av demokratins viktigaste grundpelare – det fria ordet.
