Royal Golden Eagle: Ny forskning avslöjar hur förvaltade våtmarker minskar utsläppen

Platsen för forskningen i ett skogsområde i Indonesien.

Bland tigrar, ormar och ständiga blixtnedslag har den indiske forskaren Chandra S. Deshmukh och hans team under sex år studerat hur mänsklig påverkan på våtmarker i Indonesien påverkar koldioxidutsläppen. Resultatet var överraskande, avslöjade han på internationella skogsmässan IUFRO i Stockholm:

– Tidigare siffror har inte riktigt stämt, våra studier visar att skogsplantering på våmarker ger betydligt mindre negativ effekt än tidigare rapporterat, säger forskaren.

I slutet av juni 2024 hölls den stora internationella mässan för skogsindustrin, IUFRO World Congress, i Stockholm. 4300 forskare och representanter från myndigheter, organisationer och företag samlades under en vecka för att dela insikter och erfarenheter. Trots stundtals ett tjugotal föreläsningar igång samtidigt så var alla välbesökta – inte konstigt kanske, nästa mässa hålls inte förrän 2029 i Kenya.

”Internationellt utbyte en självklarhet – RGE ligger bakom”

Forskare inom skogsnäringen delar ofta och gärna sin forskning med varandra, det stod klart under IUFRO-mässan. En KTH-forskares insikter om massa- och pappersteknik kan kompletteras av en kanadensisk studie om skogsbränder, som i sin tur ger viktig jämförsdata till forskning om koldioxidlagring i indonesiska våtmarker.

Men förutsättningarna skiljer sig även mycket åt. Chandra S. Deshmukh berättar mer om sin forskning som finansierats av APRIL Group, som är en del av den Singapore-baserade företagsgruppen Royal Golden Eagle (RGE):

– Indonesien har en snabbt växande befolkning där mer mark och mer resurser behövs för att nationen ska fortsätta utvecklas. Att investera i vetenskaplig infrastruktur i utvecklingsländer som Indonesien tjänar inte bara nationella intressen utan bidrar också till den globala vetenskapliga kunskapen, säger han.

Chandras forskning har redan uppmärksammats internationellt och ger ny kunskap för många länders beslutsfattare att agera på. Resultaten kan minska osäkerheten i uppskattningar av växthusgasutsläpp, påverkan av markanvändningsförändringar på tropiska våtmarker och utveckla vetenskapsbaserade praxis för förvaltning av våtmarker som naturbaserade klimatlösningar.

– Det är inte alltid bäst att bara låta skogen vara. En etablering av plantageskog på dränerade våtmarker kan exempelvis minska långsiktiga växthusgasutsläpp, risken för skogsbränder minskar dramatiskt och användning av trädens biomassa för bioenergi erbjuder alternativ till fossila bränslen, säger Chandra.

Forskning under svåra förhållanden

Forskning på indonesiska våtmarker är långt ifrån ett vanligt kontorsarbete, Chandra S. Deshmukh berättar mer:

– Vår utmaning började med att bygga tre drygt 40 meter höga ståltorn på cylindrar insatta 30 meter ner i marken mitt ute i ingenstans. De höga tornen drog ofta till sig blixtnedslag som skadade instrumenten, så vårt teknikteam fick arbeta hårt med att underhålla och kalibrera. Ovanpå det hade vi värmen, insekterna och spännande djurmöten med tigrar, träleoparder, björnar, krokodiler och ormar!

Även forskningsmetoden, kallad eddy covariance, medförde mycket extra arbete. Fördelarna med metoden inkluderar noggranna mätningar och att den inte stör det naturliga ekosystemet. Nackdelarna är att utrustningen är dyr och att data kräver noggrann bearbetning och kalibrering.

Är det något som alla kan lära från din forskning?

– Jag tror alla måste förstå att klimatförändringarna som sker nu ändrar förutsättningarna på många sätt. Därför är gedigen och aktuell forskning viktig för att vi ska ta rätt beslut i framtiden. Det vi inte kan mäta kan vi heller aldrig förstå.

Eddy covarience

Eddy covariance är en vetenskaplig mätmetod som används för att förstå hur energi, vattenånga, koldioxid och andra gaser rör sig mellan marken och luften. Metoden fungerar genom att mäta snabba förändringar i vind och gasinnehåll i luften med hjälp av sensorer. Dessa sensorer registrerar förändringar och gör det möjligt för forskare att beräkna flöden av gaser och energi. Eddy covariance används i olika miljöer som skogar, sjöar, hav och jordbruksmarker för att studera gasutbyten och energiöverföringar. Det hjälper forskare att förstå klimatförändringar och hur ekosystem påverkas av och påverkar atmosfäriska processer.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Royal Golden Eagle (RGE) och APRIL