Från fågelholkar till vattnets brus – här är soundtracket till fossilfri energi

EXTERN LÄNK: Fossilfrihet ingår i alla Vattenfalls elavtal – läs mer här och lyssna på hur de olika avtalen har tonsatts

En av Europas främsta kompositörer, svenske Jacob Mühlrad, fick i uppdrag att skapa en symfoni inspirerad av ljudinspelningar från Vattenfalls energikällor, initiativ och projekt. Resultatet blev ”Den fossilfria symfonin”. Från delar av symfonin har även Vattenfalls elavtal tonsatts.

Här djupdyker vi i tre av ljuden som har inspirerat till symfonin.

Fåglar på västkusten

På våren är det fullt liv inom och strax utanför Ringhalsområde i Varbergs kommun på västkusten. Från de runt 70 fågelholkar som har placerats i träden hörs pip från små fågelungar som ivrigt väntar på att deras föräldrar ska förse dem med mat. Här har bland annat blåmesar, talgoxar och starar fått en plats att häcka och se sina ägg kläckas, för att sedan börja det idoga livet som föräldrar till väldigt hungriga små fågelungar.

Annika Nilsson är miljöingenjör på Ringhals kärnkraftverk och initiativtagare till projektet. Hon förklarar att fåglarna är beroende av trygga boplatser.

– Fåglarna hittar gamla träd med naturliga hål i att bo i. Men när vi människor bedriver modernt skogsbruk finns det inte så många träd där de kan hitta en naturlig boplats. Därför kan vi hjälpa dem med fågelholkar, för att de ska kunna häcka och föröka sig.

Annika är noga med att understryka att det inte är Vattenfalls verksamhet vid Ringhals som har gjort att fåglarna inte har någonstans att bo.

– Visst har vi exploaterat den här ytan för kraftverket, men vi bedriver inte skogsbruk i någon större skala som förstör naturliga boplatser. Men att ge tillbaka lite till området i form av fågelholkar är en enkel åtgärd för att gynna biologisk mångfald som man lätt uppnår effekt med, oavsett om man är ett företag eller privatperson.

Och effekt har det fått. När Annika och hennes kollegor inventerade fågelholkarna efter den första häckningssäsongen för några år sedan var de bebodda till 75 procent, och sedan dess har platsen fyllts av ljudet från fåglarna.

– Man ser fågelholkarna, kan se en fågel i hålet och höra att ungarna tigger mat där inne. Det känns kul att projektet har fått bli en del av symfonin.

Från fågelpip till vinande vindar

10 kilometer utanför den skånska kusten står de 48 vindkraftverken som utgör den havsbaserade vindparken Lillgrund. Parken togs i drift 2007 och är i dag en lika naturlig syn vid horisonten i Malmö som Öresundsbron. De 115 meter höga vindkraftverken ger fossilfri el till 60 000 hem.

Under planeringen av Lillgrund tog man hänsyn till växt och djurliv och genomförde miljöundersökningar som omfattade fisk, musslor, övrigt marint djurliv, marint växtliv och fåglar.

Här ger vinden förutsättningar för vindkraftverkens rotorblad att snurra och skapa den fossilfria elen. De flesta av oss vet hur vinden känns – när man cyklar i motvind eller när den slår mot ansiktet man susar fram över vågorna i en båt eller ner för en slalombacke. Men hur låter egentligen vinden?

Jesper Borg, O&M Manager på Vattenfall, som har 15 års erfarenhet av både land- och havsbaserade vindparker, menar att det som är så speciellt med vinden är att den inte låter särskilt mycket förrän den bryts av något. Som ett träd som med sin krona skapar ett susande ljud, eller att det viner runt en husknut.

– Man kan säga att det är lite av en osynlig, eller ohörbar, kraft som ändå gör väldigt mycket, till skillnad från exempelvis vattnet som dånar fram vid vattenkraftverket och har ett väldigt tydligt ljud.

Starka krafter som känns i hela kroppen

För dånar, forsar och skummar är just vad det gör vid vattenkraftverket Stornorrfors i Umeälven i Västerbotten. När vattnet leds genom verkets turbiner kan det förse en hel stad med fossilfri el.

– Ljudet kan vara allt från ett öronbedövande dån eller forsande muller till ett porlande beroende på var man befinner sig. Det kan till och med vara ett svagt visslande om man står nedströms och dammluckorna öppnas längre upp. Det är häftigt, en riktig wow-känsla.

Orden kommer från Gitte Agervig Kristiansson som arbetar med vattenkraft. Hon beskriver att de olika ljuden från kraftverket, som också innefattar mekaniska ljud från när luckor öppnas och dunsar när de stängs, inte bara hörs, utan också känns i hela kroppen. Precis som musik kan göra.

– Det är känslan av vibrationer som går upp genom kroppen. Det är både starka krafter och starka känslor.

Känslorna inför att jobba med vattenkraft och fossilfri energi är också starka hos Gitte och hennes kollegor.

– Att veta att vi gör en skillnad och bidrar till fossilfriheten, det är en fantastisk känsla. Det är en stor glädje att gå till jobbet och veta att man jobbar med något som faktiskt bidrar till grön omställning. Det är en motiverande faktor, och det finns många som brinner för det vi håller på med.

Hypermodern dammlucka i 70-årspresent

Vid Stornorrfors studeras också hur fiskarnas passage kan förbättras. Man har i samband med anläggningsarbeten byggt en 300 meter lång fisktrappa där unga fiskar kan ta sig nedströms och nå Östersjön där de kan växa och trivas. I Sverige är kraftbolag som driver vattenkraftverk skyldiga att odla fisk för att kompensera för de lekplatser som förstörs till följd av älvregleringen. I Stornorrfors sätter Vattenfall varje år ut 80 000 laxar, 20 000 havsöringar och 20 000 harrar.

Stornorrfors kraftverk togs i drift redan 1958. 2028 – när verket fyller 70 år – kommer världens första fossilfria dammlucka installeras i Stornorrfors. Dammluckan blir 21 meter bred och 11 meter hög, producerad av 120 ton fossilfritt Hybrit-stål. Ljudet från tillverkningen Hybrit-stål är ett annat av de åtta ljud som har inspirerarat Jacob Mühlrad till den fossilfria symfonin.

EXTERN LÄNK: Hitta rätt elavtal för dig