<< TILLBAKA TILL DN.SE

ANNONSInnehåll från Hjärt-Lungfonden

Stor studie pågår: Kan en enkel protes i kroppspulsådern rädda liv?

En ny metod med en protes i kroppspulsådern testas nu i en stor forskningsstudie.

Målet: Att rädda livet på fler som drabbas av den livshotande sjukdomen aortadissektion – att stora kroppspulsådern spricker inifrån.

– Alla läkare som arbetar med de här patienterna ställer sig samma fråga: Kan vi rädda fler liv genom att vara mer aktiva tidigt? Det är därför intresset för studien är så stort, säger professor Kevin Mani.

Innehåll från Hjärt-Lungfonden

Aortadissektion är en av de mest akuta och farliga sjukdomarna som finns. När kroppspulsådern skadas och delar upp sig i två skikt kan det leda till att kärlet brister.

– Det börjar ofta som en blixt från klar himmel, med en extrem smärta. Det är livshotande i det akuta skedet, säger Kevin Mani, professor vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset.

– Många som drabbas klarar sig ändå igenom det akuta skedet, men har då en risk för att kroppspulsådern försvagas och brister senare.

I dag finns bara en etablerad behandling för dessa personer: blodtryckssänkande mediciner.

– Men eftersom kärlväggen redan är skadad och försvagad finns risken att det utvecklas till ett bråck. Och om det brister är det livshotande. Problemen blir ofta värre med tiden och omkring var femte drabbad dör inom fem år.

Kevin Mani, professor vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset.

Stor forskningsstudie pågår

Nu pågår en stor studie som omfattar över 30 sjukhus i sju länder. Forskarna vill undersöka om en förebyggande metod kan ge en bättre prognos. Det handlar om en protes – ett slags tygrör – som förs in via ljumsken och förstärker kärlväggen.

– Jag brukar kalla det för en inre förstärkning som sätts in som en tyg-strumpa på insidan av kroppspulsådern, säger Kevin Mani.

Metoden används redan i Sverige vid akuta fall eller när patienten med tiden har utvecklat ett bråck, men inte i förebyggande syfte.

Nu hoppas forskarna kunna visa att en förstärkning inom 90 dagar efter att patienten har drabbats av aortadissektion minskar risken för allvarliga komplikationer eller dödsfall längre fram.

– Ett ingrepp i aortan innebär risker, bland annat för stroke, men vi tror att fördelarna kan överväga på sikt. Räddar man liv så kan det vara värt att ta vissa risker tidigt, men det måste man studera för att veta.

– Vissa sjukhus i världen gör redan det här förebyggande, andra inte. Vi vet helt enkelt inte idag vad som är bäst. Därför behövs den här studien – för att ta reda på om ett tidigt ingrepp faktiskt kan rädda liv.

Stora resurser krävs

Studien är ett långsiktigt projekt som kräver omfattande resurser och arbete.

– Att samla in tillräckligt många patienter tar tre till fyra år, och därefter följer vi alla i minst fem år för att kunna utvärdera resultaten ordentligt, säger Kevin Mani.

Om forskarna lyckas visa att metoden fungerar kan det innebära ett genombrott för vården av tusentals patienter framöver.

– Alla läkare som arbetar med de här patienterna ställer sig samma fråga: Kan vi rädda fler liv genom att vara mer aktiva tidigt? Det är därför intresset för studien är så stort.

Forskningsstudien är möjlig tack vare stöd från bland annat Hjärt-Lungfonden.

– Det krävs stora resurser för att genomföra detta. Bland annat behövs många koordinatorer för att följa varje patient och samla in bilder och data både före och efter operationen. Det är en enorm apparat, berättar Kevin Mani.

– Utan givare hade vi aldrig kunnat påbörja en så här stor och viktig studie. Nu behöver vi fortsatt stöd för att kunna avsluta den. Många tror kanske att det här är något som staten tar hand om, eftersom det handlar om liv och död. Men så är det inte. Det krävs riktade forskningspengar för att få fram den kunskap som kan rädda liv i framtiden.

Vill du också stödja forskningen?

Swisha i så fall ditt stöd. Det tar bara någon minut. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.

Alla artiklar

Sprang fjällmaraton i full brandutrustning

Sprang fjällmaraton i full brandutrustning

Samlade in pengar till förmån för hjärtsjuka: Sprang fjällmaraton i full brandutrustningFoto: Craft Idre Fjällmaraton & Alexander Neimert/FjällfotoFoto: Craft Idre Fjällmaraton & Alexander Neimert/FjällfotoBrandmannen Fredrik Moberg sprang 45 kilometer i...

9 vanliga frågor och svar om TIA – Överläkaren svarar

9 vanliga frågor och svar om TIA – Överläkaren svarar

9 vanliga frågor och svar om TIA – Överläkaren svararVarje år drabbas runt 10 000 svenskar av en TIA, en tillfällig syrebrist i hjärnan som ofta kallas en liten stroke. Symptomen går snabbt över – men risken för en ny attack är stor. – Det är viktigt att söka hjälp...

Svenska hjärtregister räddar liv

Svenska hjärtregister räddar liv

Svenska hjärtregister räddar liv Svenska kvalitetsregister har blivit en medicinsk guldgruva – för både sjukvården och forskningen.– Färre infarktpatienter återinsjuknar och hjärtsjuka lever längre med bättre livskvalitet, säger Lars Wallentin, professor i kardiologi...

Hon vill rädda barns hjärtan

Hon vill rädda barns hjärtan

Hon vill rädda barns hjärtan Varje år föds omkring 2000 barn i Sverige med medfött hjärtfel.Ett av dem är Liv, 4, som redan har genomgått fyra tuffa hjärtoperationer – men i dag kan leka nästan obehindrat tack vare forskningen.Forskaren Marie Wahren-Herlenius vid...

Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda liv

Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda liv

Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda livDet finns en typ av hjärtinfarkt som nästan bara drabbar kvinnor - och den fungerar helt annorlunda än den klassiska formen.Trots det får patienterna ofta fel behandling.– Vi måste fortsätta forska för att kunna ge...

Hennes forskning kan rädda barns hjärtan

Hennes forskning kan rädda barns hjärtan

Hennes forskning kan rädda barns hjärtanVarje dag föds fem barn i Sverige med hjärtfel. Många behöver upprepade operationer och livslång uppföljning.Forskaren Marie Wahren-Herlenius arbetar för att förstå varför hjärtfelen uppstår – och hur de kan förebyggas.Innehåll...

Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma

Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma

Ny banbrytande forskning: “Vi vill hitta ett sätt att bota astma”Astma drabbar nästan tio procent av Sveriges befolkning och kräver ofta livslång medicinering. Nu pågår forskning som kan leda till bättre behandlingar av sjukdomen.– I bästa fall kan vi hitta ett sätt...

Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsvikt

Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsvikt

Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsviktSå många som var fjärde svensk drabbas någon gång i livet av det livshotande tillståndet hjärtsvikt. Orsakerna bakom är många och behandlingen är livslång. Nu arbetar den svenske hjärtläkaren Gustav Smith med genforskning...

Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”

Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”

Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”Det började med ett oväntat fynd. Svenska forskare arbetade på ett vaccin mot hjärtinfarkt och stroke, men gjorde i jakten på det en annan upptäckt som nu resulterat i en ny typ av behandling som kan minska...

Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL”

Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL”

Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL”Du kan ha KOL utan att veta om det. Många förknippar den dödliga lungsjukdomen med rökning, men forskning visar att många som drabbas har aldrig rökt.Innehåll från Hjärt-LungfondenI Sverige lever i dag någonstans mellan...

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hjärt-Lungfonden och ej en artikel av Dagens Nyheter.