Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL”
Innehåll från Hjärt-Lungfonden
I Sverige lever i dag någonstans mellan 400 000 och 700 000 människor med den dödliga lungsjukdomen KOL. Traditionellt har den setts som lite av en ”man-får-skylla-sig-själv-sjukdom” som bara drabbar rökare, men forskning har visat att det inte stämmer.
– På 60-talet kom det fram att cigarettrökning var en stor riskfaktor för KOL. Senare befolkningsstudier runt om i världen har visat att det är en stor del av de som drabbas aldrig har rökt. Det rör sig om 20-25 procent om man drar ett genomsnitt, säger Magnus Sköld, som är professor i lungmedicin vid Karolinska institutet.
FAKTA: KOL
Förkortningen står för kroniskt obstruktiv lungsjukdom. En långsamt förlöpande inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor. Sjukdomen kan göra att du får svårare att andas och orkar mindre än förut. Dent kan också påverka kroppsfunktioner på andra sätt.
”Det behövs mycket forskning för att kartlägga risken, men vi behöver framförallt mer forskning för att bli av med den. Det kostar mycket mer pengar.”
Blir andfådd lättare
De som drabbas av KOL upplever att de lättare blir andfådda, till exempel i trappor. Drabbade orkar lite mindre än förr. Ofta har de också hosta. Utvecklas sjukdomen vidare lider den drabbade av trötthet, dålig ork och andnöd även vid liten fysisk ansträngning eller till och med i vila. Vid svår KOL påverkas även hjärta, muskler och skelett.
– När det gäller den gruppen som aldrig har rökt har man identifierat olika riskfaktorer. Passiv rökning är en sådan, men även exponering för damm, olika partiklar i yrkeslivet eller i miljön är riskfaktorer, säger Magnus Sköld och fortsätter:
– En annan riskfaktor är tidiga händelser, dvs vad som händer mycket tidigt i livet, under neonatalperioden och under uppväxten. De för tidigt födda som har behövt syrgas och kanske legat i kurvös och behövt respiratorbehandling är extra utsatta.
Magnus Sköld tror att gruppen aldrigrökare som får KOL kommer att bli mer synlig i och med att antalet rökare minskar.
– Nu börjar man titta på vad som har hänt under hela livet. Problemet är att på läkemedelssidan finns det inte en enda studie där man har undersökt hur de här patienterna svarar på läkemedel. Vi vet egentligen inte hur vi ska behandla dem.
Vilket mål har forskningen?
– Det som krävs är en behandling som kan göra att nya lungceller bildas. Vid KOL förstörs lungvävnaden när det bildas fibros och emfysem. En sådan medicin skulle minska lidandet för många människor. Alla som i dag har KOL skulle uppleva en betydande livsförbättring.
Varför är det viktigt att stödja Hjärt-Lungfonden?
– Min förhoppning är att vi kan stärka den kliniska forskningen, det vill säga studera patienter och patientprover. Hjärt-Lungfonden är unika som anslagsgivare, de är ensamma om att prioritera det här området. Utan stöd från dem och deras fantastiska givare kan vi inte bedriva den här forskningen. Så enkelt är det, avslutar Magnus Sköld.
Vill du också att den som drabbas av KOL ska kunna leva ett friskare liv?
