<< TILLBAKA TILL DN.SE

ANNONSInnehåll från Hjärt-Lungfonden

Forskningsstudien kan ha
räddat Lars liv

När Lars Henriksen från Göteborg valde att delta i den banbrytande hjärt- kärl- och lungstudien SCAPIS var några av hans vänner tveksamma och trodde att det mest skulle skapa oro. Undersökningen skulle dock visa sig göra en livsavgörande skillnad för hans framtid.

Innehåll från Hjärt-Lungfonden

SCAPIS är namnet på den världsunika studie som startades i ett samarbete mellan sex svenska universitet och universitetssjukhus år 2012. Under den första fasen undersöktes 30 000 personer i åldersintervallet 50–64 år grundligt, bland annat med omfattande hälsoundersökningar och skiktröntgen. Under 2024-2026 kallas halva gruppen in igen för ytterligare en kontroll, där man undersöker om det blivit några förändringar. En av de som varit med vid båda dessa tillfällen är Lars Henriksen, 74 år, från Göteborg. Det kan ha räddat hans liv.

– I första undersökningen hade vi inte jättemycket att anmärka på. Men när vi undersökte honom igen, sju år senare, såg vi att han hade en förträngning i ett av hjärtats kranskärl som skulle kunna leda till en framtida hjärtinfarkt. Det var väldigt bra att vi fångade upp Lars just nu, säger Göran Bergström som är professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och ansvarig för SCAPIS.

Tvekade inte på att vara med

Det är lätt att ryckas med av energin när pensionären Lars Henriksen från Göteborg kommer in i ett rum. Det spelar ingen roll om det är arbetslivet inom skolväsendet i Göteborg, tävlandet på elitnivå i varpa eller om de egna barnen och barnbarnen – han pratar om allt med precis samma entusiasm. En glädje som fyller rummet. Han berättar att han redan som ung utmärkte sig bland annat i fotboll och att han alltid sett sig som en idrottskille med god hälsa. När han blev slumpvis utvald att medverka i SCAPIS tvekade han inte en sekund.

– Jag själv var inte speciellt orolig innan, men vänner runt omkring undrade om jag vågad delta. Risken att få reda på att något var fel på en var vad som oroade dem, men jag tänkte att det är bra att få reda på det – då har man möjligheten att fixa till det på en gång.

”Det är precis vad hela det här projektet handlar om att kunna hitta riskpersoner i tid och behandla dem innan det blir sjuka.”

Göran Bergström, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Risken för proppar hade varit stor

Lars Henriksen kunde inte ana hur korrekt han resonerade. Han beskriver det som att han hade lite fjärilar i magen när han skulle in till den första undersökningen år 2015 och att det också var med en viss spänning han väntade på resultatet av den, som han skulle få via posten.

– Resultatet jag fick 2015 var bra. Jag har sparat det, så jag kan jämföra det med återbesöket 2024, där resultatet var sämre. När jag kom till läkaren lugnade han mig med att det inte behövdes några operationer eller sprängningar. Mina problem hade upptäckts så tidigt att det gick att lösa med medicinering och ett motionsprogram, säger han och fortsätter:

– Men han berättade att om vi inte hade upptäckt det här och jag hade fortsatt på samma sätt som jag levde hade risken för en eller flera proppar varit stor.

”Mår fantastiskt bra i dag”

Förutom de höga placknivåerna i kärlen visade proverna i den andra SCAPIS-undersökningen att Lars Henriksen hade höga sockernivåer samt att han behövde ny medicin för blodtrycket. När vi träffar honom har han förutom den nya medicineringen lagt om sina vanor för kost och motion sedan tre månader. Ett kvartal som har gett effekt på hälsan.

– Det jag kan säga är att jag mår fantastiskt bra idag. Jag har nu tränat regelbundet i cirka tre månader. I stort sett varje dag. Jag känner att jag går ner i vikt och trivs bättre i min kropp. Min omgivning tycker mer om mig också, säger Lars Henriksen med ett leende.

SCAPIS (Swedish cardiopulmonary bioimage study)

SCAPIS är en världsunik studie med målet att förhindra hjärt- och lungsjukdom. I SCAPIS har 30 000 slumpvis utvalda svenskar i åldern 50–64 år, genomgått omfattande hälsoundersökningar. Med hjälp av all information hoppas forskarna kunna få svar på varför sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och KOL uppstår.

Under 2024-2026 undersöks hälften av SCAPIS-deltagarna på nytt. Det ger forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom och lungsjukdom utvecklas över tid.

Sex universitet och universitetssjukhus leder och driver SCAPIS i nära samarbete med Hjärt-Lungfonden, som är studiens huvudfinansiär.

Att identifiera riskpersoner i tid

För Göran Bergström och de andra forskarna som arbetar med SCAPIS fungerar Lars Henriksens fall som ett kvitto på att de tänkte rätt när de inledde arbetet med den stora studien.

– Vi har upptäckt en potentiellt farlig förträngning i ett av hjärtats kranskärl och snabbt fått honom under en god vård som kan ha minskat hans risk för hjärtinfarkt. Det är precis vad hela det här projektet handlar om att kunna hitta riskpersoner i tid och behandla dem innan det blir sjuka, säger han och fortsätter:

– Den största nyttan av det här projektet är på lång sikt. Våra deltagare kanske får nytta direkt av det när vi undersöker dem. Den breda nyttan av detta kommer man att se om 10 till 20 år. Det är då vi hoppas att vi tack vare SCAPIS har minskat insjuknande och död i hjärt-kärl- och lungsjukdomar avsevärt.

Vill du vara med och stödja den nya forskningen?

Det tar bara någon minut att swisha. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.

Alla artiklar

Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda liv

Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda liv

Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda livDet finns en typ av hjärtinfarkt som nästan bara drabbar kvinnor - och den fungerar helt annorlunda än den klassiska formen.Trots det får patienterna ofta fel behandling.– Vi måste fortsätta forska för att kunna ge...

Hennes forskning kan rädda barns hjärtan

Hennes forskning kan rädda barns hjärtan

Hennes forskning kan rädda barns hjärtanVarje dag föds fem barn i Sverige med hjärtfel. Många behöver upprepade operationer och livslång uppföljning.Forskaren Marie Wahren-Herlenius arbetar för att förstå varför hjärtfelen uppstår – och hur de kan förebyggas.Innehåll...

Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma

Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma

Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astmaAstma drabbar nästan tio procent av Sveriges befolkning och kräver ofta livslång medicinering. Nu pågår forskning som kan leda till bättre behandlingar av sjukdomen.– I bästa fall kan vi hitta ett sätt att...

Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsvikt

Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsvikt

Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsviktSå många som var fjärde svensk drabbas någon gång i livet av det livshotande tillståndet hjärtsvikt. Orsakerna bakom är många och behandlingen är livslång. Nu arbetar den svenske hjärtläkaren Gustav Smith med genforskning...

Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”

Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”

Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”Det började med ett oväntat fynd. Svenska forskare arbetade på ett vaccin mot hjärtinfarkt och stroke, men gjorde i jakten på det en annan upptäckt som nu resulterat i en ny typ av behandling som kan minska...

Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL”

Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL”

Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL”Du kan ha KOL utan att veta om det. Många förknippar den dödliga lungsjukdomen med rökning, men forskning visar att många som drabbas har aldrig rökt.Innehåll från Hjärt-LungfondenI Sverige lever i dag någonstans mellan...

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hjärt-Lungfonden och ej en artikel av Dagens Nyheter.