Så ska AI-tekniken förhindra hjärtinfarkt
En världsunik svensk studie visar att mer än fyra av tio svenskar i övre medelåldern har plack i hjärtats kranskärl och därmed löper en ökad risk att få hjärtinfarkt.
Nu vill forskare hitta personer i riskzonen med hjälp av AI – innan de blir sjuka.
Innehåll från Hjärt-Lungfonden
Den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är att plack som samlas i kranskärlen brister och bildar en blodpropp. Fler än fyra av tio i övre medelåldern har plack i kranskärlen utan att märka det.
– Jag tycker att det är en viktig forskningsfråga just nu, att identifiera vilka av alla de här placken som kommer att spricka och orsaka en hjärtinfarkt. Det vi vet idag är att kalkrika plack oftare är mer stabila än de med högre fetthalt som därför riskerar att spricka i högre grad. Men vi är bara i början av detta arbete, det finns mycket mer att ta reda på, säger Erika Fagman, som är överläkare i radiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Världsunik studie
År 2012 inleddes studien SCAPIS, där sex svenska universitet och universitetssjukhus har gått samman för att genomföra mycket omfattande hälsoundersökningar på 30 000 slumpvis utvalda deltagare i åldern 50-64 år. Deltagarna fick bland annat genomgå skiktröntgen av kranskärlen. Målet är att tidigt identifiera vilka som riskerar att drabbas av hjärt- och lungsjukdomar. Uppemot tio år senare undersöks halva gruppen igen, något som pågår just nu. Erika Fagman berättar att studien ger ovärderliga insikter.
– Vi har individer som inte haft några symptom, men en del av dem har fått eller kommer få en hjärtinfarkt under uppföljningstiden. Då kan man gå tillbaka till testerna som är gjorda och titta på vad som utmärker dessa individer.
Ambitionen är att det i framtiden ska finnas ett AI-stöd som gör att tolkningen blir både snabbare och noggrannare.
Ska hitta med hjälp av AI
Hon berättar också att de nu arbetar med att träna upp AI för att lättare hitta personer som är i riskzonen för att få hjärt-kärlsjukdomar. I ett så stort bildmaterial som det finns i SCAPIS, är det tidskrävande och kostsamt att granska alla bilder och leta efter de farliga placken.
– I nuläget är det en röntgenläkare som tittar i detalj på bilden, men ambitionen är att det i framtiden ska finnas ett AI-stöd som hjälper till i tolkningen och kan göra att den blir både snabbare och noggrannare, säger hon och utvecklar:
– Till exempel skulle den kunna sätta en liten röd flagga där den hittar ansamlingar av farlig plack, samtidigt som den kan sortera bort de som är helt friska, och säga att de är mindre brådskande att titta på.
Ett hemmatest kan rädda liv
Erika Fagman berättar att hon hoppas att man i framtiden gör ett hemmatest, som också det utvecklas inom SCAPIS av Göran Bergström och hans kollegor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Detta kan sedan ligga till grund för vilka som ska genomgå skiktröntgen där man kan se om det finns farliga plack i kärlväggarna. Testet tar bara cirka fem minuter att besvara och har i preliminära studier imponerat i sin träffsäkerhet när det gäller att hitta vilka som ligger i riskzonen.
– Det är ett bra sätt att sortera ut vilka som har nytta av att göra en skiktröntgen. CT-tekniken har utvecklats enormt de senaste åren. SCAPIS har bidragit till att vi ligger väldigt långt fram. På det här området har vi hög kunskap om man jämför med andra delar av världen. Men det finns fortfarande mycket mer att göra för att förstå vilka patienter som är friska och vilka som har plack i kranskärlen och därmed en ökad risk för hjärtinfarkt, säger Erika Fagman.
– Alla som skänker pengar till Hjärt-Lungfonden gör detta projekt möjligt. Jag vill verkligen tacka alla som är med och bidrar. Tillsammans räddar vi liv.
Vill du också vara med och stoppa hjärtinfarkten innan den kommer?
