Stor studie pågår: Kan en enkel protes i kroppspulsådern rädda liv?
En ny metod med en protes i kroppspulsådern testas nu i en stor forskningsstudie.
Målet: Att rädda livet på fler som drabbas av den livshotande sjukdomen aortadissektion – att stora kroppspulsådern spricker inifrån.
– Alla läkare som arbetar med de här patienterna ställer sig samma fråga: Kan vi rädda fler liv genom att vara mer aktiva tidigt? Det är därför intresset för studien är så stort, säger professor Kevin Mani.
Innehåll från Hjärt-Lungfonden
Aortadissektion är en av de mest akuta och farliga sjukdomarna som finns. När kroppspulsådern skadas och delar upp sig i två skikt kan det leda till att kärlet brister.
– Det börjar ofta som en blixt från klar himmel, med en extrem smärta. Det är livshotande i det akuta skedet, säger Kevin Mani, professor vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset.
– Många som drabbas klarar sig ändå igenom det akuta skedet, men har då en risk för att kroppspulsådern försvagas och brister senare.
I dag finns bara en etablerad behandling för dessa personer: blodtryckssänkande mediciner.
– Men eftersom kärlväggen redan är skadad och försvagad finns risken att det utvecklas till ett bråck. Och om det brister är det livshotande. Problemen blir ofta värre med tiden och omkring var femte drabbad dör inom fem år.
Stor forskningsstudie pågår
Nu pågår en stor studie som omfattar över 30 sjukhus i sju länder. Forskarna vill undersöka om en förebyggande metod kan ge en bättre prognos. Det handlar om en protes – ett slags tygrör – som förs in via ljumsken och förstärker kärlväggen.
– Jag brukar kalla det för en inre förstärkning som sätts in som en tyg-strumpa på insidan av kroppspulsådern, säger Kevin Mani.
Metoden används redan i Sverige vid akuta fall eller när patienten med tiden har utvecklat ett bråck, men inte i förebyggande syfte.
Nu hoppas forskarna kunna visa att en förstärkning inom 90 dagar efter att patienten har drabbats av aortadissektion minskar risken för allvarliga komplikationer eller dödsfall längre fram.
– Ett ingrepp i aortan innebär risker, bland annat för stroke, men vi tror att fördelarna kan överväga på sikt. Räddar man liv så kan det vara värt att ta vissa risker tidigt, men det måste man studera för att veta.
– Vissa sjukhus i världen gör redan det här förebyggande, andra inte. Vi vet helt enkelt inte idag vad som är bäst. Därför behövs den här studien – för att ta reda på om ett tidigt ingrepp faktiskt kan rädda liv.
Stora resurser krävs
Studien är ett långsiktigt projekt som kräver omfattande resurser och arbete.
– Att samla in tillräckligt många patienter tar tre till fyra år, och därefter följer vi alla i minst fem år för att kunna utvärdera resultaten ordentligt, säger Kevin Mani.
Om forskarna lyckas visa att metoden fungerar kan det innebära ett genombrott för vården av tusentals patienter framöver.
– Alla läkare som arbetar med de här patienterna ställer sig samma fråga: Kan vi rädda fler liv genom att vara mer aktiva tidigt? Det är därför intresset för studien är så stort.
Forskningsstudien är möjlig tack vare stöd från bland annat Hjärt-Lungfonden.
– Det krävs stora resurser för att genomföra detta. Bland annat behövs många koordinatorer för att följa varje patient och samla in bilder och data både före och efter operationen. Det är en enorm apparat, berättar Kevin Mani.
– Utan givare hade vi aldrig kunnat påbörja en så här stor och viktig studie. Nu behöver vi fortsatt stöd för att kunna avsluta den. Många tror kanske att det här är något som staten tar hand om, eftersom det handlar om liv och död. Men så är det inte. Det krävs riktade forskningspengar för att få fram den kunskap som kan rädda liv i framtiden.
Vill du också stödja forskningen?
Swisha i så fall ditt stöd. Det tar bara någon minut. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.
