Så räddar vi
morgonkaffet

Del 1: Familjeföretaget som revolutionerar kaffebranschen

Del 2: Så räddar vi morgonkaffet

Klimatförändringar och att allt färre i nästa generation vill ta över odlingarna. Kaffeindustrin har en hel del utmaningar att klara av för att vi ska kunna fortsätta att njuta av våra koppar. Men, det finns hopp.

– Att välja hållbart certifierat kaffe är ett enkelt sätt för alla att bidra till att vi kan dricka gott kaffe i framtiden också, säger Kathrine Löfberg.

Här kan du läsa mer om Löfbergs hållbarhetsarbete

64 kaffebönor, ofta plockade för hand, är vad behövs för att göra en kopp kaffe. Ett kaffeträd skördas i de allra flesta fall en gång om året, och skörden motsvarar då ett paket kaffe. I hela världen dricks det drygt två miljarder koppar kaffe varje dag. Sverige är det land där man dricker näst mest kaffe per capita. Den genomsnittlige svensken dricker 3,2 koppar kaffe om dagen, vilket blir nio kilo kaffe om året.

– Det många inte tänker på är att det krävs otroligt mycket arbete för att vi ska kunna dricka en kopp. Kaffe är en produkt vi konsumerar från morgon till kväll, och som vi ofta tar för given. Kanske är det därför som kaffet inte alltid får den respekt det förtjänar, säger Kathrine Löfberg, styrelseordförande på Löfbergs.

Kathrine Löfberg

– Det många inte tänker på är att det krävs otroligt mycket arbete för att vi ska kunna dricka en kopp. Kaffe är en produkt vi konsumerar från morgon till kväll, och som vi ofta tar för given. Kanske är det därför som kaffet inte alltid får den respekt det förtjänar, säger Kathrine Löfberg, styrelseordförande på Löfbergs.

”Vi vill vara med och bidra till en positiv utveckling så att kaffebonden kan fortsätta försörja sig på sin kaffeodling. ”

– Kathrine Löfberg

Kathrine Löfberg dricker själv sex koppar kaffe en vanlig dag, men det får ses som självklart att man ligger lite över snittet när man är en del av familjeföretagets fjärde generation. Hon berättar att Löfbergs, som grundades av hennes farfarsfar Anders och hans två bröder år 1906, alltid tagit hållbarhetsfrågor på största allvar och arbetat aktivt med dem.

En stor del av företagets hållbarhetsarbete baseras fortfarande på grundläggande värderingar som har varit med sedan starten. Skillnaden är att man i början av 1900-talet var mer lokalt ansvarstagande, medan man numera har möjlighet att ta ansvar både lokalt och globalt – för människor och miljö från det att bönan plockas av en odlare vid ekvatorn till att kaffe dricks hemma, på ett kafé, restaurang eller en arbetsplats i Sverige.

– Vi vill vara med och bidra till en positiv utveckling så att kaffebonden kan fortsätta försörja sig på sin kaffeodling. Om vi inte är beredda att betala för den insatsen så att det går att leva ett bra liv som odlare blir det en utmaning att få nästa generation att vilja ta över, säger Kathrine Löfberg.

Kaffets resa från att bönan som plockas till att du tar en kopp vid kaffeautomaten på jobbet är längre än vad man oftast tänker på. När en ny planta har planterats dröjer det tre till fyra år innan det kan skördas. Sedan är det vanligaste att den ger en skörd om året, och det mesta av kaffet plockas för hand. Kaffebönan, som egentligen är två delar av en kärna, ligger omsluten av fruktkött som måste avlägsnas.

För att göra detta används i huvudsak två olika metoder. Antingen torkar man bönorna och tröskar bort fruktköttet, eller så använder man vatten och tvättar bort det så att bara kaffebönorna blir kvar. Efter det transporteras kaffet ner för bergssluttningen till hamnen innan det fraktas med båt till Europa. Här lastas kaffet om till tåg som går ända in i Löfbergs rosteri. Kaffet kvalitetstestas och provsmakas många gånger innan det skickas ut till butiker, restauranger och kaféer och andra kunder.

Det är inte självklart att vi kommer att kunna dricka kaffe på det sätt som vi har vant oss vid och som vi gör i dag i framtiden. De största hoten är klimatförändringarna och att allt färre unga ser en framtid inom kaffe. Klimatförändringar med ökade temperaturer, torka och kraftiga och oregelbunden nederbörd gör att det blir färre platser som passar för att odla kaffe.

– Man får bege sig högre upp i bergen om det överhuvudtaget finns mark att odla på där. Det är stora utmaningar med extrem torka och sedan kan det finnas områden med mycket nederbörd som kommer. Det är väldigt oregelbundet, säger Kathrine Löfberg.

Hon berättar att Löfbergs genom projektet Coffee&Climate förbättrar småskaliga kaffebönders möjlighet att anpassa sig till klimatförändringarna och förbättra sina livsvillkor. Ett projekt där bönderna lär av varandra för att utveckla hållbara odlingsmetoder. Men det är inte bara kaffeodlarna som kan göra skillnad.

– En enkel och konkret sak alla kan bidra med är att köpa hållbart certifierat kaffe. Här kontrollerar en oberoende part att kaffet är hållbart ur många aspekter, både med hänsyn till människor och miljö.

Här kan du läsa mer om Löfbergs produktmärkningar

Ekologiskt, Fairtrade eller Rainforest Alliance?

Löfbergs jobbar med ett par olika certifieringar. Kathrine berättar att dom har lite olika fokus, men att alla bidrar till en hållbar utveckling för både människor och miljö. Certifieringar är ett sätt att säkerställa kaffets framtid – ett annat är att konsumenterna får kunskap om hur mycket arbete det ligger bakom en kopp. Från att 64 bönor plockas för hand, transporteras ner för bergssluttningar och stora hav, till att det rostas med kärlek och passion innan det landar i våra koppar. Kanske kostar kaffet för lite idag?

– Om man tänker på allt arbete som ligger bakom kan man tycka att det är lite för billigt, när du brygger kaffet hemma kostar det ofta runt 50 öre per kopp. Min förhoppning är att vi kan tänka oss att betala lite mer så att fler kan leva gott på och fortsätta odla gott kaffe, säger Kathrine Löfberg.

Mer läsning från Löfbergs